Syriska flyktingar fotograferade genom tältväggen, nära gränsen mellan Makedonien och Serbien. Foto: AP Photo/Boris Grdanoski

Syriska flyktingar fotograferade genom en tältvägg, nära gränsen mellan Makedonien och Serbien. Foto: AP Photo/Boris Grdanoski

FN:s flyktingorgan varnar för att EU:s överenskommelse med Turkiet kan bryta mot europeisk rätt och folkrätt.
– Detta är Sveriges viktiga ögonblick. Vi måste försvara internationell rätt, säger EU-nämndens ordförande, miljöpartisten Carl Schlyter.

Mycket återstår ännu att klara ut innan EU och Turkiet har nått en ny överenskommelse om hur den irreguljära strömmen av flyktingar och migranter till EU via Grekland ska stoppas. Natten till tisdagen enades dock EU-ledarna om att arbeta vidare med Turkiets kontroversiella förslag på åtgärder.

Det handlar framför allt om att alla ”nya irreguljära migranter” som tar sig från Turkiet till de grekiska öarna ska återföras till Turkiet. För varje syrier som Turkiet tar tillbaka ska EU sedan ta emot en syrisk flykting från Turkiet.

När statsminister Stefan Löfven informerade riksdagen om toppmötet i Bryssel betonade han att ett av toppmötets huvudbudskap är att den farliga flyktingsmugglingen till de grekiska öarna måste stoppas.

– Vi måste göra vad vi kan för att gå ifrån okontrollerat flyktingkaos till en mer säker och kontrollerad migration, sade han.

Statsministern varnade också för vad som kan hända om EU inte löser krisen.

– Klarar vi inte att hantera flyktingkrisen på ett gemensamt och hållbart sätt i EU så är det mycket, mycket stora värden som står på spel.

Amnesty International är mycket kritiskt till toppmötets resultat och anser att EU-ledarna har en inhuman attityd till hur flyktingkrisen ska lösas. Att byta flyktingar mot flyktingar innebär, enligt människorättsorganisationen, en farlig avhumanisering. Amnesty ifrågasätter om en sådan överenskommelse skulle följa internationell rätt och får stöd av FN:s flyktingorgan UNHCR.

– Kollektiv utvisning av utlänningar är förbjuden enligt Europakonventionen. Ett avtal som skulle vara liktydligt med att utan omsvep skicka tillbaka utlänningar till ett tredje land är inte förenligt med europeisk lag eller folkrätten, säger UNHCR:s Europachef Vincent Cochetel enligt Reuters.

Vad som ska hända med de migranter som inte är syrier framgår inte av det slutdokument som toppmötet antog. Löfven uppgav strax efter att toppmötet avslutades i natt att tillbakaskickandet ska få ske först efter det att varje nyanländ fått sitt fall prövat i Grekland. Han tillade att den prövningen kan ske ”ganska snabbt”. Hur den prövningen ska göras är dock oklart.

Samarbetsdiskussionen med Turkiet går nu vidare till nästa EU-toppmöte — inplanerat redan till nästa vecka, den 17—18 mars. Det ger EU-ledarna en chans att fundera igenom förslagen på allvar.

Löfven påpekar att regeringen i toppmötets uttalande fått med en skrivning om att internationell och europeisk rätt ska respekteras i det fortsatta arbetet med en överenskommelse med Turkiet.

Miljöpartisten Carl Schlyter, ordförande i riksdagens EU-nämnd, betonar att Sverige nu står inför sitt ”viktiga ögonblick”, då det gäller att se till att internationell rätt försvaras.

– Jag är oroad för att EU-länder i sin desperation att få ned antalet människor som söker asyl vidtar åtgärder som inte är lagliga. Om inte EU försvarar internationell rätt, vem ska då göra det? säger han.

Schlyter understryker att alla asylsökande måste ha rätt till en individuell prövning.

Kristdemokraternas ledamot i EU-nämnden Désirée Pethrus deltog inte när riksdagens EU-nämnden i natt hade överläggningar med regeringen, eftersom hon anser att det var en alldeles för stor fråga att besluta om med någon timmes varsel.

– Det är absurt att EU ska syssla med människohandel med flyktingar och migranter. Och vem ska utse de syriska flyktingar som får komma, hur länge ska avtalet gälla och vad ska Turkiet göra för ekonomiska migranter som kommer tillbaka till Turkiet? säger hon.

Vänsterpartiets Christina Höj Larsen tvivlar på att en snabbprövning av asylsökande på de grekiska öarna blir rättssäker.

– Jag och många andra har varit på Lesbos och vi ser bilderna från Makedonien där människor lever i leran. Att föreställa sig att man då ska kunna ge en rättssäker prövning är inget annat än naivt, säger hon.

Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström har liknande invändningar. Hon är överraskad, och lite chockad, över de förslag som så hastigt kommit på bordet. Hon frågar sig hur man ska gå till väga för att snabbt skicka tillbaka tusentals flyktingar till Turkiet.

– Vi får aldrig på något sätt outsourca det europeiska ansvaret för människor i nöd till ett tredje land. Det hjälper inte hur mycket pengar vi skickar med.

Wikström hade önskat att EU-ledarna hade vågat säga något om ”elefanten i rummet” — att EU-länderna är så splittrade och inte tar ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet.

– Desperata människor kommer inte att sluta komma till EU. Vi måste våga prata om omfördelning och att alla länder måste vara med och ta sitt ansvar.

Wiktor Nummelin/TT

LÄS ÄVEN: Migrationen för EU och Turkiet närmare

Fakta: Punkterna i förslaget

EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet ska arbeta vidare med följande förslag inför EU-toppmötet den 17—18 mars.

1. Skicka tillbaka alla nya migranter som tar sig sjövägen från Turkiet till grekiska öar.

2. Flytta en syrier från Turkiet för bosättning inom EU för varje syrier som skickas tillbaka.

3. Jobba efter målsättningen att senast i juni i år avskaffa visumkravet för turkiska medborgare som reser till EU.

4. Skynda på utbetalningen av de tre miljarder euro som utlovats till Turkiet.

5. Förbereda inför nya förhandlingar om ett turkiskt EU-medlemskap.

6. Humanitärt samarbete för att syriska flyktingar ska kunna bo i säkra områden inne i Syrien.

Källa: Europeiska rådet