Strejkkassor välfyllda inför lönefajt

Runt 15 miljarder kronor i ena ringhörnan och långt mer än 25 miljarder i den andra. Strejkkassorna är välfyllda inför vårens hårda lönefajt.

1—0 till facken innan lönematchen ens har börjat. Konfliktmusklerna är klart kraftigare på den fackliga sidan. De största facken sitter på minst 25 miljarder kronor i strejkkassor eller andra liknande tillgångar, visar en rundringning. Svenskt Näringsliv, som samlar de olika arbetsgivarförbundens konfliktfonder, har en kassa på ungefär 15 miljarder kronor.

– Risken för konflikter är större än på många år, säger Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet och expert på fackliga organisationer.

De som gått ut hårdast inför lönebataljen, som lär braka loss kring månadsskiftet mars—april, är också de som brukar skramla mest.

Byggnads, Transport, Seko och elektrikerfacket är de fack som varslat om konflikt flest gånger under perioden 2011—2015, enligt Svenskt Näringslivs sammanställning.

Svenskt Näringsliv vill tona ner strejkhotet. Flyktinginvandring och en allmänt osäker politisk situation gör att Sverige inte har råd med konflikter, enligt Svenskt Näringslivs förhandlingschef Peter Jeppsson.

– Jag räknar faktiskt med att arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar och samlar ihop sig till ett ansvarsfullt avtal inom industrin som blir en norm för resten av arbetsmarknaden.

Fast flera LO-förbund, med byggfacken i bräschen, har tydligt deklarerat att de inte lägre tänker finna sig i att industrin behåller ledartröjan.

– Jag kan i och för sig förstå deras bevekelsegrunder, men man kommer inte ifrån att det sättet vi har arbetat på, där industrin sätter märket som andra följer, det har vi arbetat med nu i tjugo år och det har gett ungefär 60 procent reallöneförbättringar. Den som tycker att det inte duger, som tycker att vi borde göra på ett annat sätt, den får nog visa vad det skulle vara för ett sätt, säger Jeppsson.

LO-bossen Karl-Petter Thorwaldsson, som i och med LO-splittringen tappat lönemakten, vill inte spekulera i risker för stora konflikter i vår. Men den hetsiga debatten om frysta eller sänkta minimilöner har inte bättrat på förhandlingsklimatet.

– Det är viktigt att de lägsta lönerna hänger med i samma takt som de övriga löneökningarna.

Olle Lindström/TT