”Lika löneökning för elmontörer”

Elektrikerförbundet vill ha lika stor löneökning i kronor för alla elmontörer. Kortare arbetstid och bättre skydd för den personliga integriteten är andra viktiga avtalskrav som förbundet lämnar över till arbetsgivarna i dag, torsdag.

Helt i linje med vad fackförbunden inom 6F har kommit överens om kräver Elektrikerförbundet att lönerna inom installationsavtalet ska höjas med 3,2 procent.

Snittlönen på det här avtalsområdet (som är förbundets största, med 16 700 medlemmar) är 30 000 kronor för dem som har månadslön. En höjning med 3,2 procent motsvarar 960 kronor i månaden.

Precis som övriga förbund inom 6F kräver Elektrikerförbundet också att avtalets lägsta löner ska höjas med minst 800 kronor i månaden. I dag är den lägsta lönen för en utbildad montör med tre års erfarenhet i yrket 23 654 kronor.

Visserligen berörs ytterst få montörer av avtalets lägsta löner – nästan alla tjänar mer. Men detta håller på att förändras, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Urban Pettersson.

– Vi ser en ökande internationalisering. Fler elektriker från andra länder, bland andra Irland, arbetar i Sverige. Att höja kollektivavtalets lägsta löner är viktigt för att skydda dem.

Arbetsgivarna inom Elektriska installatörsorganisationen, EIO, vill ha individuella löner som sätts ute på arbetsplatserna. Elektrikerförbundet går nu tvärs emot den linjen, med krav att de utgående lönerna ska höjas med ett lika stort påslag i kronor för alla.

– Det här är en ny modell från vår sida, säger Urban Pettersson. Vi tycker inte att den individuella lönesättningen har fungerat väl.

Elektrikerförbundet har de senaste åren haft mängder av lokala förhandlingar om införande av elektronisk övervakning i jobbet, vanligen GPS i servicemontörernas bilar.

Sedan 2010 kräver kollektivavtalet att arbetsgivaren förhandlar med facket innan någon form av övervakning införs, och väljer det minst integritetskränkande alternativet.

– Arbetsgivarnas intresse för övervakning har vuxit stort, säger Urban Pettersson. Samtidigt har GPS-övervakning och medicinska tester blivit mycket billigare. Nu vill vi reglera skyldigheten att underkasta sig tvångsåtgärder.

I kollektivavtalet finns sedan tidigare ett skydd mot påtvingad övertid: När den anställde har gjort 150 övertidstimmar under året kan han eller hon säga nej till ytterligare övertidsarbete.

Elektrikerförbundet vill förhandla ner den gränsen ytterligare. Som jämförelse sätter lagen en gräns för övertidsarbete vid 200 timmar per år.

Elektrikerförbundet vill också bygga vidare på den (ganska blygsamma) arbetstidsförkortning som redan finns i branschen. Andra krav är tekniskt en smula invecklade:

– Vid beräkningen av ackordslön vill facket höja den brytpunkt ovanför vilken löneutvecklingen bromsas in. Förbundet vill också ändra ackordsreglerna för att öka rättvisan mellan arbetsgivarens egna montörer och montörer som lånas in utifrån.

– Fackets veto mot inlån av montörer från andra företag, eller anlitande av underentreprenörer, ska förtydligas.

En dom från EU-domstolen i Luxemburg för in en svår fråga i årets avtalsförhandlingar. Domen, som föll i höstas, slår fast att arbetstagare som reser från hemmet direkt ut till en kund på morgonen ska ha lön från det att de går hemifrån.

Domen gällde ett spanskt säkerhetsföretag som installerar inbrottslarm. När företaget lade ner sitt regionkontor hade de anställda ingen fast arbetsplats att utgå från, en lite speciell situation.

– Men domen får betydelse för våra montörer, säger Urban Pettersson. Att de åker direkt till kunderna när arbetsdagen börjar är mer regel än undantag.

– Om arbetstiden börjar räknas när man lämnar hemmet kommer det att finnas många som arbetar för många timmar i veckan. Det här blir en knepig fråga att lösa.