Arbetsgivare vill avtala bort sympatiåtgärder
Arbetsgivarna vill stoppa fackets rätt att använda sympatiåtgärder genom att förbjuda dem i kollektivavtal. IF Metall är ett av LO-förbunden som fått ta emot kravet i årets avtalsrörelse.
– Sympatiåtgärder är en viktigt rättighet, som vi inte går med på att inskränka, säger Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall.
Svenskt Näringsliv har i många år kampanjat mot fackets rätt att utlösa sympatiåtgärder. Om arbetsgivare köpt sig arbetsfred genom att underteckna ett kollektivavtal ska de inte drabbas av en konflikt som gäller en annan arbetsplats, enligt arbetsgivarna.
Motorbranschens arbetsgivarförbund och de andra arbetsgivarna i Transportföretagen vill i avtalen förbjuda sympatiåtgärderna. ”Strikt arbetsfred ska råda efter träffat avtal”, lyder kravet.
– Vi har fört fram det i några år. Syftet är att få arbetsfred och inte ta ut oss i sympatiåtgärder, säger Ari Kirvesniemi, förhandlingschef och tf vd på Motorbranschens arbetsgivarförbund.
Målarna har fått ta emot kravet när de förhandlar om ett nytt avtal för billackerare, ett område som omfattar omkring 700 anställda. Där är sympatiåtgärder sällsynta.
– På de senaste tre åren har vi drabbats av en sympatiåtgärd, men lackavtalet är ett litet område, säger Ari Kirvesniemi.
Men inte bara Målarna, utan även Transport och IF Metall samt tjänstemännen i Unionen och Sveriges Ingenjörer har mött kravet i årets avtalsrörelse.
– Arbetsgivarna får lägga vilka krav de vill, men vi kommer inte att avstå möjligheten att lägga sympativarsel om vi behöver hjälpa ett annat förbund. Det är en viktig rättighet för oss, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall.
– Vi avvisade liknande krav i förra avtalsrörelsen också.
Det är enbart Transportföretagen som försöker stoppa sympatiåtgärder via avtal i årets förhandlingar. Svenskt Näringsliv, som samordnar förhandlingarna för de privata arbetsgivarna, förordar avtal framför lagstiftning.
– I första hand söker vi avtalslösningar. På den fronten är inte hoppet ut, men om det inte fungerar är detta en lagstiftningsfråga, säger Sverker Rudeberg.
För den fackliga sidan är sympatiåtgärder ett viktigt verktyg för att öka trycket mot en arbetsgivare när ett förbund strejkar.
– Denna rätt är viktig av flera skäl. Sympatiåtgärder används mest när ett förbund strider för kollektivavtal. Det kan vara svårt för medlemmarna som vill ha avtal att ta hela fighten själva utan stöd från andra, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO.
– Men det är också en jämställdhetsfråga. På flera områden är det svårt att konflikta. Inom vården eller räddningstjänsten blir en konflikt snabbt samhällsfarlig. Då måste andra grupper kunna ta konflikten åt dem.
Torbjörn Johansson understryker att sympatiåtgärder inte är något bekymmer på den svenska arbetsmarknaden, som han kallar den fredligaste i demokratiska länder med fria fack. Svenska fack tar ansvar.
– Med stor styrka följer stort ansvar. Vi måste hålla oss skärpta. Nej, jag tror inte arbetsgivarna riktigt vill ändra våra konfliktregler.
Strejk och sympatiåtgärder ledde till kollektivavtal
• Ett exempel på hur sympatiåtgärder fungerar är den klassiska konflikten med leksakskedjan Toys R Us i mitten av 1990-talet.
• Handels tog ut sina medlemmar i strejk i Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet var att få kollektivavtal med den amerikanska leksaksjätten.
• Handels fick stöd genom sympatiåtgärder. Transports medlemmar vägrade leverera varor till Toys R Us och TCO-förbundet Finansförbundet blockerade alla ekonomiska transaktionen till och från leksaksjätten.
• Med stödet i ryggen lyckades Handels efter några månader få ett avtal tillstånd.