Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström sin utrikespolitiska deklarationen för 2016. Det är uppenbart att vi lever i en orolig omvärld, i vårt närområde utmanas säkerhet och stabilitet ständigt. Det var därför kanske inte så underligt att riksdagens efterföljande utrikespolitiska debatt kom att uppehålla sig mest vid Nato.
Men om det enda verktyg man har är en hammare, kommer alla problem att se ut som en spik. Orden är inte mina, de är Margot Wallströms.
Om varje säkerhetsproblem i vår omvärld ses som militärt – ja, då blir Nato det naturliga svaret. Men vi måste introducera ett bredare perspektiv för att förstå de konflikter som präglar världen.
Vad har M, C och KD för utrikes- och säkerhetspolitik bortom Nato? Utmaningen mot demokratiska fri- och rättigheter i Europa kommer inte att redas ut av ett svenskt Nato-inträde.
Befriande var att liberalernas Birgitta Ohlsson, den ständige partiledaren-in-waiting, valde att lyfta den problematiska utvecklingen i Europa. Flera av de svåraste brotten mot tryckfrihet och rättsstatens principer sker just nu på vår kontinent. I Ungern och Polen smulas demokratiska värden sönder.
Och EU har fortfarande att formulera ett ordentligt svar på detta.
David Lindvall
