Julian Assange. Foto: AP Photo/Kirsty Wigglesworth

Julian Assange. Foto: AP Photo/Kirsty Wigglesworth

På ena sidan Wikileaksgrundaren Julian Assange försvarare som anser att han utsatts för en form av mental tortyr. På andra en misstänkt våldtäktsutsatt kvinnans advokat som hävdar att den senaste utvecklingen kränker alla utsatta brottsoffers mänskliga rättigheter. Dessutom: regeringar i Sverige och Storbritannien som avfärdar rapporten.

Sedan FN-panelen UNWGAD kommit fram till att Julian Assange blivit ”godtyckligt frihetsberövad i strid med internationella åtaganden” talar Assange advokater på en presskonferens i London om en ”rungande seger”.

De påpekar att Assange redan 2010 stannade kvar i fem veckor i Sverige utan att vidare utredningsåtgärder vidtogs, att han sedan hela tiden erbjudit sig att bli förhörd av svensk åklagare men att åklagaren aldrig har nappat på erbjudandet.

Advokaten Melinda Taylor kallar FN-panelens utlåtande en ”sågning” av svenska och brittiska myndigheter.

Men Sverige och Storbritannien sågar FN-panelen lika hårt tillbaka.

”Mr Assange har valt, frivilligt, att vara på den ecuadorianska ambassaden och svenska myndigheter har ingen kontroll över hans beslut att vara där. Mr Assange är fri att lämna ambassaden när som helst”, skriver UD:s rättschef Anders Rönquist till FN-gruppen.

Storbritanniens utrikesminister Philip Hammond anser att Wikileaks-grundaren är ”på flykt från rättvisan” och kallar UWGAD:s utredning ”löjlig”, rapporterar itv.com.

Inrikesminister Anders Ygeman uttrycker sig inte lika drastiskt men konstaterar att FN-gruppen ”kommit fram till en annan slutsats än svenska Högsta domstolen”.

– Det finns häktningsgrund för Assange och det är han själv som valt att bosätta sig på ambassaden, säger Ygeman till TT.

Elisabeth Massi Fritz är målsägarbiträde till den kvinna som Assange ska ha utsatt för en misstänkt våldtäkt. Hon skräder inte orden om FN-panelens slutsats att Assange ska återfå sin frihet och dessutom kompenseras ekonomiskt för det påstådda frihetsberövandet.

”Att en man häktad på sannolika skäl för våldtäkt ska belönas med ett skadestånd för att han har uppsåtligen undanhållit sig från rättsväsendet i över fem år är kränkande och stötande mot min klient men också mot alla utsatta brottsoffers mänskliga rättigheter”, skriver hon i en kommentar till TT.

Elisabeth Massi Fritz tycker att det är på tiden att Assange ”kliver ut från ambassaden och börjar samarbeta med polis och åklagare”.

Hon anser att Assange bryter mot både brittisk och svensk lag genom att trotsa domstolarna och skriver att hon är lättad över att det är domstolarna som utövar rättsskipning, inte FN-panelen.

Den svenska Åklagarmyndigheten har påpekat att häktningen av Assange är fastställd i Högsta domstolen och skriver i ett pressmeddelande att ”Yttrandet från arbetsgruppen har ingen formell betydelse för den pågående förundersökningen enligt svensk lagstiftning”.

Den ansvariga åklagaren uppges vara på resande fot och ”har ännu inte haft möjlighet att ta ställning till händelseutvecklingen”.

TT: Kan den svenska regeringen göra något mer för att få slut på den här processen?

– Nej, den bollen ligger hos åklagaren. Vi har gjort vad vi kunnat för att möjliggöra för svenska myndigheter att förhöra honom på ambassaden, men hittills har ju det inte varit möjligt. Det är upp till Ecuador och Assange nu, säger Anders Ygeman.

Via videolänk från Ecuadors ambassad talar föremålet för all uppståendelse, Julian Assange, om hur tungt det varit att vara separerad från sin familj och sina barn i fem och ett halvt år.

Han kommenterar också FN-gruppens utlåtande som han betraktar som juridiskt bindande.

– Nu måste staterna följa utslaget, säger Assange.

Annars undermineras FN-systemet vilket får allvarliga följder, hävdar han. Det skulle skada skyddet av de mänskliga rättigheterna och skada Sveriges och Storbritanniens anseende internationellt.

ARBETET GLOBAL-TT

Fakta: Fallet Assange

Den australiske Wikileaksgrundaren Julian Assange tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.

Efter ett besök i Sverige 2010 väcktes misstankar om fyra sexbrott. Ett fall av olaga tvång och två fall av sexuella ofredanden preskriberades i augusti 2015. Det fjärde fallet, som gäller misstänkt våldtäkt, preskriberas först i augusti 2020.

Assange har sagt sig vara villig att förhöras av svensk åklagare på ambassaden. Rättsliga hinder mellan Ecuador och Sverige har hindrat detta tills länderna ingick ett avtal om rättshjälp i december 2015. Den svenska åklagaren överväger att ansöka på nytt till Ecuador om förhör med Assange, som i så fall rent praktiskt ska skötas av ecuadorianska utredare.

Assange fruktar att Sverige ska överlämna honom till USA.

TT

Fakta: Två FN-konventioner

UNWGAD skriver: "Arbetsgruppen slår fast att frihetsberövandet strider mot artiklarna 9 och 10 i Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna och artiklarna 7, 9(1), 9(3), 9(4), 10 och 14 i Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter."

Båda är FN-konventioner som Sverige är bundna vid.

Fakta: UNWGAD

UNWGAD, FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden, sorterar under FN:s människorättskontor i Genève, OHCHR.

Den oberoende gruppens medlemmar är varken anställda av FN, någon stat eller organisation. Den består av folkrättsexperter som arbetar på frivillig basis utan lön.

Arbetsgruppen utgör ingen internationell domstol, men granskar fall om påstådda godtyckliga, olovliga frihetsberövanden runtom i världen.

Dess synpunkter är inte bindande men påverkar regeringsbeslut, lagstiftning och rättsfall med mera.

Under 2014 kom UNWGAD med 57 utlåtanden om 422 personers frihetsberövande i 30 länder.

Gruppen har fem medlemmar och leds av Seong-Phil Hong från Sydkorea. De övriga kommer från Mexiko, Benin, Australien och Ukraina.

Källa: OHCHR.

Fakta: Inte enigt

UNWGAD var inte enigt i sitt utlåtande om Julian Assange. En av de fem medlemmarna anser inte att Assange är frihetsberövad och att ärendet därför inte faller under UNWGAD:s mandat. En annan medlem är liksom Assange australier och deltog därför inte i överläggningarna.

Panelen går i sitt utlåtande inte in på våldtäktsmisstankarna mot Assange, även om FN-gruppen anser att han bör återfå sin rörelsefrihet. FN-gruppen anser att svenska och brittiska myndigheter på nytt ska bedöma hans fall men berör det i övrigt inte närmare.