Arabiskt eller afrikanskt efternamn är en stor nackdel för den som söker jobb har forskaren Moa Bursell visat. Ett namnbyte kan underlätta jobbsökande för piloten Reza, men gör inte samhället bättre, konstaterar hon.

I pilotens fall kan svårigheterna dessutom bero på arbetsgivarnas ängslan för problem bland passagerarna.

– Flygbolagen kanske misstänker att passagerare kan bli rädda om han hälsar dem välkomna till flygturen, säger Moa Bursell, forskare på Institutet för framtidsstudier.

När personer med arabiskt efternamn söker jobb efter jobb utan napp kan det antingen beror på att arbetsgivaren motarbetar mångfald eller att kunder reagerar på namnet.

– Det är inget unikt för pilotyrket, men kan ha accentuerats för denna yrkesgrupp efter 11 september–händelsen.

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 11.06.23På svensk arbetsmarknad finns problem med diskriminering, som får reella konsekvenser i form av arbetslöshet och inkomstskillnader, visar forskningen.

De som har arabiskt eller afrikanskt efternamn behöver jämfört med de som har svenskt namn skicka nära dubbelt så många ansökningar innan de ens får svar eller kallas till intervju. De måste också hitta en arbetsgivare som bejakar mångkulturella arbetsplatser.

– Många arbetsgivare diskriminerar inte. En positiv sida i mitt forskningsmaterial är att man förr eller senare får jobb. Men med arabiskt namn, som i pilotens fall, måste man spendera längre tid som arbetssökande.

Den som byter till ett mer svenskklingande namn kan undvika diskriminering, visar forskningen. Namnbytarna upplever ett par positiva effekter. De har större framgångar på arbetsmarknaden och får så småningom högre lön än de som har kvar sina utlandsklingande namn. Särskilt personer i låglönejobb gör lönekarriär efter namnbytet.

För tio år sedan handlade det om 10 000 till 15 000 kronor högre årsinkomst, visar LO-rapporten Måste alla heta Svensson? från 2006.

– Namnbyte förbättrar för individen, men förbättrar inget i samhället, därför kan jag inte rekommendera det.

Moa Bursell tror inte på anonyma jobbansökningar, som har testats av vissa kommuner och statliga myndigheter. Innan rekryterarna får se ansökan döljs namn och annat som kan avslöja utländsk härkomst.

Fler med utländsk bakgrund kallades till anställningsintervjuer i dessa tester, men de statliga myndigheterna anställde inte fler av dem.

Inte heller kommunerna anställde fler med utländsk bakgrund, men däremot fler kvinnor.

– Diskrimineringen flyttades bara ett steg uppåt i anställningsprocessen.

LÄS OCKSÅ:

Arabiskt efternamn stoppar pilotjobb

Facket: Svår arbetsmarknad för piloter över hela världen

Experiment med jobbansökningar

• Flera studier har visat att det är svårare att få jobb om man har ett namn som klingar arabiskt eller afrikanskt. Det här blev resultatet i en studie som publicerades 2006:

• 2 identiska ansökningar skickas iväg av forskarna, en med svenskt namn, en med arabiskt.

• 527 arbetsgivare får ta emot ansökan och 240 svarar båda sökande. 221 svarar bara sökande med svenskt namn. 66 svarar bara sökande med arabiskt namn

• 155 fall av nettodiskriminering skedde, det var alltså betydligt vanligare att personen med arabiskt efternamn diskriminerades.

Exempel på LO-jobb i studien:

Butiksbiträde: 200 jobb sökta, i 33 fall kallades någon till intervju, i 24 fall enbart det svenska namnet.

Fordonsförare: 78 jobb sökta, i 19 fall kallades någon till intervju, i 13 fall enbart det svenska namnet.

Restaurangbiträde: 140 sökta jobb, i 12 fall kallades någon till intervju, i 8 fall enbart det svenska namnet.

Byggnadsarbetare: 64 jobb sökta, i 20 fall kallades någon till intervju, i 12 fall endast den med svenska namn.

Källa: Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad av Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth, 2006