Rätten till heltid har drivits på både Socialdemokraternas och Vänsterpartiets partikongresser under lång tid. Åtminstone inom landstingen ser det nu ut att gå partiernas väg. 2012 hade sju landsting fattat beslut om rätt till heltid eller rätt att gå upp i arbetstid. 2015 är antalet 14 stycken.

När det gäller kommunerna har det inte gått lika snabbt. I den enkät som Sveriges kommuner och landsting skickat ut till sina 290 kommunala medlemmar har 238 kommuner svarat. Av dessa har 135 fattat beslut om en heltidsnorm. Jämfört med 2012 så är det bara ytterligare elva kommuner som infört en rätt till heltid.

Men socialdemokraten Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, är entusiastisk.

– Målet är 25 000 fler heltidsarbetande i slutet av året, hoppas hon i ett pressmeddelande.

Enligt Heléne Fritzon är det fler och fler arbetsgivare som prioriterar frågan. Bakgrunden är det stora behovet av arbetskraft som kommuner och landsting står inför. Under en tioårsperiod kommer det att behövas en halv miljoner nya medarbetare.

SKL har också frågat om det ökade antalet heltidstjänster har lett till att färre delade turer. En del tyder på att utvecklingen har gått i motsatt riktning. I 16 av de kommuner som fattat beslut om heltidsnorm har istället de delade turerna ökat.