Arbetsförmedlingen borde anställa egna tolkar. Det är ett av recepten för en effektivare integration, hävdar statsvetaren Jennie K Larsson som forskat om arbetsvillkoren för de som jobbar med att få ut nyanlända i arbete.

– Anställ tolkar på arbetsförmedlingen. Det skulle göra arbetet mer effektivt och leda till schystare arbetsvillkor, säger Jennie K Larsson, Linköpings universitet som var en av deltagarna på ett integrationsseminarium som arrangerades tidigare i veckan i Stockholm av tankesmedjan Arena Idé.

Där presenterades hennes avhandling ”Integration och arbetets marknad” där villkoren för arbetsförmedlare, etableringslotsar och samhällskommunikatörer som arbetar för att få ut nyanlända i arbete undersökts.

2010 genomförde den sittande alliansregeringen en etableringsreform. Den innebar att Arbetsförmedlingen blev ansvarig myndighet för flyktingmottagandet. Samtidigt skulle privata aktörer anlitas för att hjälpa Arbetsförmedlingen.

Tolkar, etableringslotsar och samhällskommunikatörer anlitades från privata företag.

– Men att ta in tolkar på uppdrag blev för dyrt, säger Jennie K Larsson.

En lösning blev därför att ta in studenter och anhöriga till etableringslotsar och betala lägre ersättning. Om Arbetsförmedlingen hade egna tolkar skulle de kunna jobba effektivare till lägre kostnaderna, anser Jennie K Larsson.

Ett annat problem efter etableringsreformen blev att den administrativa bördan för arbetsförmedlare ökade.

I en av intervjuerna i Jennie K Larsson avhandling, säger en arbetsförmedlare att han inte hinner ringa arbetsgivare på grund av alla samordningsinsatser med olika myndigheter.

Mindre administration och större möjligheter för arbetsförmedlare att utforma utbildningar och insatser lokalt, skulle göra det lättare för nyanlända att få arbete, hävdar Jennie K Larsson.

Ett större medvetande bland arbetsförmedlare när det gäller bemötandet är en annan förändring. För många är den svenska jämställdheten en norm, medan verkligheten för en kvinnlig analfabet från Somalia och Afghanistan ser annorlunda ut.

Erik Ullenhag, som var folkpartistisk integrationsminister mellan 2010 och 2014, deltog också i seminariet. Trots den kritik som riktas mot etableringsreformen tycker han att den var bättre än den omhändertagande mentaliteten som fanns tidigare.

– Jag har inte träffat någon som flytt för att leva på bidrag, säger Erik Ullenhag som tycker att fokuseringen på att få ut människor i arbete varit bra.

Samtidigt är han besviken på att nyanlända män erbjuds mer åtgärder än kvinnor trots att individuell ersättning genomförts, tidigare gick ersättningen till familjerna.

Enligt Erik Nilsson (S) statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet är det viktigt med ett nationellt grepp och blocköverskridande överenskommelser när det gäller flyktingmottagandet. Antalet asylsökande är snart uppe i 200 000 personer. Migrationsverkets handläggningstider är snart uppe i flera år.

Erik Nilsson säger att en kombination av SFI och utbildning inom yrken där det råder brist på arbetskraft, till exempel inom vård och omsorg, och en större möjlighet att göra kunskapsprov inom olika yrken på andra språk än svenska, liksom utbildning på modersmål, snabbare skulle få ut människor i jobb.

– Bygga fler bostäder för nyanlända i områden där det finns jobbmöjligheter, är en annan viktig åtgärd säger Erik Nilsson.

Magnus Rosshagen