Biståndsministern vill satsa mer på facken
Regeringen har gett Sida i uppdrag att satsa mer på förbättra relationerna mellan fack och arbetsgivare. Samtidigt har årets anslag till organisationer som jobbar med sådana projekt sänkts. Arbetet intervjuade biståndsminister Isabella Lövin (MP).
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) flaggar för en omorientering av biståndspolitiken. Sida ska i framtiden satsa mer på att stärka relationen mellan fack och arbetsgivare i andra länder.
På vilket sätt är arbetsmarknad en biståndsfråga?
– Ojämlikhet och klyftor leder till konflikter och fattigdom. Facklig organisering och rättvisa anställningsvillkor är ett sätt att hindra människor från att hamna i en evig spiral av fattigdom.
Hur ska ni göra för att stärka parterna i andra länder?
– Att visa på det goda exemplet är ett sätt. Sverige är ett bra exempel på hur man kan göra. Att få arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen att fungera i ett samhälle ger en långsiktigare stabilitet än att enbart ge bistånd till en viss sektor.
På vilket annat sätt ska ni ge stöd?
– Vi ger redan i dag ett stort stöd till ILO och till Union to union (facklig biståndsorganisation).
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
Men i år har Sida anslag till Union to union och Forum Syd som jobbar med sådana projekt sänkts. Hur rimmar det med era nya ambitioner?
– Det är inte regeringen utan Sida som fattar beslut om hur mycket olika biståndsorganisationer ska ha. Vi styr Sida och nu har vi precis börjat att införa nya strategier.
Är det en fingervisning om att anslagen kommer att förändras nästa år?
– Det är tänkbart. Samtidigt får det ses i ljuset av de troliga nedskärningar som regeringen gör överlag. Vissa områden kommer dock att värnas mer, det här är ett sådant område.
Du har tidigare sagt att avskrivningen – biståndspengar som går till flyktingmottagning i Sverige – max blir 30 procent i år. Är det klart hur stor avskrivningen blir nu?
– Nej, vi vet inte hur många flyktingar som kommer 2016. Vi har dock sett en minskning av antalet flyktingar jämfört med prognosen som kom strax före jul.
Under våren ska ett nytt biståndspolitiskt ramverk läggas fram. När kommer det?
– Det är inte helt klart ännu.
Det har ryktats om mars månad?
– Troligen blir det någon månad senare.
Vilka nyheter presenteras då?
– Den stora nyheten blir att FN:s Agenda 2030 blir ramen för vårt arbete. Vi är en ny regering så det blir nya tyngdpunkter jämfört med tidigare. Hållbarhet, fokus på de fattigaste, konfliktförebyggande och åtgärder för att stärka samhällsbyggande och jämställdhet blir starka prioriteringar.
Sida har också fått i uppdrag att ge de som jobbar på den informella arbetsmarknaden en röst. Hur ska det gå till?
– 60 procent av alla arbetare i världen har inga anställningskontrakt. Vi ska därför stärka deras möjligheter att organisera sig. Ett exempel är Bangladesh där IF Metall och ILO driver ett gemensamt projekt för organisering. I Kambodja, Etiopien och Zambia finns liknande projekt.
De mänskliga rättigheterna ska stärkas men samtidigt vill regeringen öka handelsutbytet med Iran och vi har stora affärer med Saudiarabien. Hur går det ihop med biståndspolitikens mål?
– Vi ska sätta mänskliga rättigheter högt men det finns inga vinster med att kapa alla band till odemokratiska stater. Vi måste ha en kritisk dialog och påpeka att det är viktigt med till exempelvis föreningsfrihet. Det tror jag driver utvecklingen framåt.
Statsminister Stefan Löfven (S) satsar hårt på vad han kallar ”Global deal”. Hur hänger det ihop med de nya ambitionerna inom biståndspolitiken?
– Det stämmer in i den större globala Agenda 2030-målen som FN-antog förra året. Både IMF och Världsbanken har identifierat att den stora ekonomiska ojämlikheten är ett stort problem. Det behövs även konsumenter i världen. Vi kan inte ha en till generation som föds in i extrem fattigdom och där orättvisor driver människor in i extremistgrupper.
