Sifferlösa avtal spräcker modellen

De sifferlösa avtalen för tjänstemän inom kommuner och landsting har sprängt märket för löneökningarnas storlek i småbitar. Den stora förloraren är Kommunal, men argast är IF Metalls Anders Ferbe: – Detta riskerar att skjuta ner hela den svenska modellen för lönebildningen.

LO visar en enad front i kritiken mot de sifferlösa avtalen i offentlig sektor. Den konkurrensutsatta exportindustrin ska enligt praxis vara löneledande och sätta märket för nivån på löneökningarna i hela arbetslivet.

Respekt för märket har gett real-löneökningar i 20 års tid och bäddat för avtalsrörelser utan huggsexor. Den tiden kan vara förbi.

Siffror som Arbetet tagit fram visar att gruppen lärare har fått löneökningar på sammanlagt upp till 11 procent de två senaste åren. För sjuksköterskorna ligger löneökningarna samma period på nära 8 procent.

Båda dessa grupper spelar med sifferlösa avtal. Kommunal däremot, som har centralt fastslagna siffor i sitt avtal, har inte fått ut mer än 4 procent i lönelyft för sina yrkesgrupper i skola och vård.

– Den svenska modellen riskerar att spricka när vi som tar ansvar för lönebildningen blir en trampolin för andra, varnar Johan Ingelskog, avtalschef i Kommunal.

Han har ett kompakt stöd från LO i sin kritik av de sifferlösa avtalen. I dessa bestäms inte löneökningarnas storlek centralt, utan ska avgöras lokalt utan några siffror att gå efter. När tjänstemän och akademiker springer förbi märket på detta sätt syns det först långt senare hur mycket extra de fått i plånboken. Den offentliga statistiken kan dröja ett halvår eller mer.

När parterna inom den konkurrensutsatta industrin förhandlar sitt avtal nästa år kan de därför inte se hur mycket de sifferlösa avtalen i offentlig sektor gett år 2015.

Medlingsinstitutet som ansvarar för den offentliga lönestatistiken tänker inte göra något åt denna mörkläggning.

LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson är kritisk till att flera yrkesgrupper rundar märket. Det handlar inte bara om lärare och sjuksköterskor. Alla övriga tjänstemän i kommuner och landsting har via TCO-förbundet Vision och akademikerna i Saco-förbunden sifferlösa avtal.

Karl-Petter Thorwaldsson är också starkt kritiskt till hur regeringen beslutat om tre extra miljarder till lärarlönerna utöver nästa års lönerörelse.

– Vi har plötsligt en stat som är en del av lönebildningen och som när det gäller alla lärare lägger in miljarder varje år för att runda märket.

Det är en ”farlig” utveckling, menar LO-ordföranden.

Kanske argast är ändå IF Metalls ordförande Anders Ferbe. Han blixtrar av ilska när han tar upp den politiska ledningen i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som går i bräschen för sifferlösa avtal.

De har numera en S-märkt ordförande i Lena Mickos från Linköping.

– Alla tjänstemannagrupper får högre lönepåslag än Kommunals medlemmar. Det är inte rätt och innebär att SKL driver en arbetsgivarepolitik som är mer hårdför än vad vi ser på den privata sidan, säger Anders Ferbe.

– Det är dubbelt anmärkningsvärt att SKL driver detta och jag är orolig för konsekvenserna för lönebildningen i Sverige.

När vissa grupper gynnas på bekostnad av andra grupper strider det mot den modell för lönebildningen som IF Metall stöder. Det kan leda till en karusell av kompensationskrav och stjälpa dagens förhandlingsmodell.

– Vi stöder Kommunals krav på extra påslag till undersköterskorna för att vi vill visa att vi inte accepterar SKL:s lönepolitiska filosofi.

På arbetsgivarsidan i Svenskt Näringsliv har vice vd Peter Jeppsson inget emot sifferlösa avtal. Själva avtalskonstruktionen har inte orsakat att vissa grupper springer iväg i löneracet.

– Nej, de sifferlösa avtalen är inte ett redskap för att skippa märket. Det fungerar inte så.

– Om man gör generella lyft av hela grupper utan att titta på individerna i gruppen är det ett problem, men så länge lönerna sätts lokalt när arbetsgivaren behöver betala för att få eller behålla kompetent arbetskraft är det inget bekymmer för oss.

Men nu har man lyft två hela grupper, lärare och sjuksköterskor, genom sifferlösa avtal?
– Det är fel att göra generella höjningar av två grupper på det sättet. Det ska göras på individuell basis.

Däremot är Peter Jeppsson helt överens med Anders Ferbe om att den konkurrensutsatta industrin måste få respekt för det märke som de sätter i avtalsrörelsen.

– För oss är det lika självklart som någonsin att industrin måste gå först.

LÄS OCKSÅ:

Grafik: Den vilda jakten på avtalet

Miljarder lyfter lärarna

Lena Hennel