Grafik: Den vilda jakten på avtalet

(För musen över siffrorna (eller peka på dem om du kollar i mobilen)). Du kan också läsa texterna från spelet nedan. Om du tittar på mobilen, vänd den så att kortsidorna är lodrätt för att se hela planen. Klicka dessutom på planen för att få ett större spel. Du kan också läsa texterna i faktarutan.

5 vanliga frågor och svar om avtalsrörelsen:

Vad är märket?
År 1997 träffade fack och arbetsgivare inom industrin Industriavtalet. Avtalet som förnyades 2011 slår fast att löneökningar i den internationellt konkurrensutsatta indu­s­t­rin ska vara normerande för alla löne­ökningar i alla branscher. Argumentet är att lönernas storlek påverkar industrins möjlighet att exportera vilket bidrar till finansieringen av välfärden.
I avtalsrörelsen 2016, när LO-förbunden inte är samordnade i avtalsförhandlingarna, är det mer osäkert vilken roll industrins avtal får som märke för övrig arbetsmarknad.

Vad är egentligen minimilön?
Till skillnad från många andra länder har vi i Sverige inga nivåer för en minimilön inskrivna i lagen. I stället hittar man lönegolvet i kollektivavtalen, som arbetsgivare och fack förhandlat fram. De kallas då ofta grundlön, ingångslön eller lägstlön. Finns inget kollektivavtal finns heller ingen undre gräns för en lön. I teorin kan du alltså erbjudas en lön på en krona om det inte finns något avtal att förhålla sig till.

Vad menas med sifferlöst avtal?
Kollektivavtal som saknar centrala nivåer, siffror, för löneökningar. Kallas också för processavtal. De lämnar öppet för att förhandla lokalt, till exempel på enbart din arbetsplats. Eller så får du som individ förhandla själv med arbetsgivaren. Det finns inga individgarantier i sifferlösa avtal, det vill säga du garanteras ingen löneökning. Enligt Medlingsinstitutet jobbar var fjärde anställd i år under ett sifferlöst avtal, i kommuner och landsting jobbar samtliga tjänstemän sifferlöst.

Spelar inflationen någon roll?
Riksbankens inflationsmål på 2 procent är en utgångspunkt när parterna bestämmer hur stora löneökningar samhället tål. Tillsammans med produktivitetsutveckling visar målet hur stort utrymmet är.
Parterna har denna beräkningsmodell för att inte hamna i en huggsexa på grund av inflationen. Före industriavtalet ledde dåtidens höga inflation till fackliga kompensationskrav när prisstegringarna åt upp löneökningarna. I dag börjar tunga arbetsgivare ifrågasätta målet, eftersom den låga inflationen är ett stöd för små eller inga löneökningar alls.

Får de som inte är med i facket också högre lön?
De som inte är med i facket har rätt att få generella löneökningar i avtalen, om inte anställningsavtalet säger annat. Att vägra dem samma löne­ökning som alla andra får kan uppfattas som brott mot föreningsfriheten. Den tillåter inte att någon straffas för att denne är med, eller inte med, i facket.
Men facket har lokalt rätt att kräva mer än det generella i avtalet och att detta bara går till medlemmarna. De oorganiserade får i så fall förhandla själva om att få motsvarande löneökning.

Sugen på att lära dig fler ord i avtalsrörelsen? Kolla Arbetets 100 omistliga ord!

LÄS OCKSÅ:

Sifferlösa avtal spräcker modellen

Miljarder lyfter lärarna