En myt att invandrarpappor är sämst

Att invandrarpappor skulle vara sämst på att ta ut föräldraledighet är en myt, visar nya siffror. I invandrartäta Hjällbo och Gårdsten i Göteborg exempelvis tar papporna ut mer ledighet än rikssnittet. 

Pappor i invandrartäta förorter använder cirka en femtedel av den betalda föräldraledigheten, det vill säga dagar med föräldrapenning, enligt nya siffror som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram åt Arbetet. Siffrorna visar hur mammor och pappor i 15 invandrartäta förorter delade på föräldraledigheten år 2013.

Under samma år var pappornas andel av föräldrapenningdagarna i hela landet cirka 25 procent. Det innebär en skillnad på fem procentenheter, vilket är mycket mindre än vad man hittills trott.

I Stockholmsförorten Rinkeby tog papporna ut exakt lika många dagar som i övriga landet. Och i de invandrartäta Göteborgsförorterna Hjällbo och Gårdsten använde papporna fler dagar än rikssnittet för pappor.

– En skillnad på fem procentenheter är mindre än väntat och det är jättepositivt att man i vissa förorter fördelar föräldraledigheten mer jämställt än genomsnittet, säger Niklas Löfgren, Försäkringskassans familjeekonomiska talesperson.

Men för att kunna dra en bestämd slutsats vill han se siffror för en längre period, helst över hur föräldrarna fördelar ledigheten under hela perioden fram till att barnet fyllt åtta år.

I sin senaste analys listar Försäkringskassan upp ett antal omständigheter som ökar sannolikheten för ett jämställt uttag av föräldrapenningen, varav utbildning och inkomst är viktigast. Exempelvis fördubblas sannolikheten för ett jämställt uttag om mamman är höginkomsttagare, medan den minskar om pappan är det.

Enligt samma analys ökar sannolikheten för ett jämställt uttag med 300 procent om både mamma och pappa är födda i Sverige, jämfört med om båda är utlandsfödda. Med andra ord är andelen ”jämställda par” 15 procent om båda föräldrarna är födda i Sverige, mot bara 5 procent om ingen är född i Sverige. Ett jämställt uttag definieras som att ingen av föräldrarna tar ut mer än 60 procent av föräldrapenningdagarna och ingen tar ut färre än 40 procent.

Skillnaden mellan Försäkringskassans siffror och de nya resultaten som Arbetet tagit fram kan bero på att man i myndighetens analys bara utgått från barnets första två år, medan Arbetets siffror gäller hela perioden upp till åtta år, påpekar Niklas Löfgren. Just under de första två åren tar mammorna ut en mycket stor andel av ledigheten.

Dessutom är långt ifrån alla som bor i de 15 förorter som ingår i Arbetets granskning utlandsfödda.

Mehrdad Darvishpour är docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola och har forskat om invandrarmän och jämställdhet. Han är inte särskilt förvånad att invandrarpappor tar ut mer föräldraledighet än vad man hittills trott.

– Att invandrarmän skulle vara sämre på att ta ut föräldraledighet än andra män kan vara en myt.

Det sker ett maktskifte i relationen mellan kvinnor och män efter invandringen till Sverige, berättar han. Då förlorar män i status i allmänhet, medan kvinnor får nya jämställdhetsideal och mer makt, både ekonomiskt, juridiskt och socialt.

En annan förklaring är att inkomstskillnaderna mellan många invandrarpappor och mammor är relativt små, påpekar han. Eftersom det inte finns särskilt många höginkomsttagare bland invandrarmän förlorar inte familjen så mycket på att mannen tar ut föräldraledighet.

– Ju större inkomstskillnad mellan män och kvinnor till männens fördel, desto mindre är sannolikheten att män tar ut föräldraledighet.

Dessutom är en del invandrarkvinnor mer delaktiga i arbetslivet än män. Särskilt unga kvinnor upp till 25 år.

– Då vinner familjen på att mannen stannar hemma med barnen.

Invandringen har lett till att många kvinnor kunnat höja sin status i flera avseenden, säger Mehrdad Darvishpour. En del män reagerar med att bli mer jämställda, medan andra blir mer ”reaktionärt maskulina”.

Men den vanligaste reaktionen när kvinnor får mer makt kallar han ”den ambivalenta maskuliniteten”.

– Det är sådana män som hela tiden pendlar mellan gnäll och acceptans.

Å ena sidan vill de bevara sin makt och kontroll över kvinnan, å andra blir de tvungna att anpassa sig, för att inte förlora familjen helt enkelt.

Och ett bra sätt att anpassa sig är att vara mer delaktig i barnomsorgen, vilket kan uppfattas som mindre skadlig mot den traditionella föreställningen om manligheten.

– Mindre skadligt jämfört med att medverka i hushållsarbetet, till exempel städa eller tvätta.

Att gruppera föräldrar efter födelseland eller etnicitet är lite för grovt, anser Ann-Zofie Duvander, docent på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, som har forskat i hur invandrade män och kvinnor använder föräldrapenningen. Hon tror inte att vi skulle hitta några större skillnader om vi jämförde arbetslösa invandrarpappor med svenskfödda pappor i samma situation.

– Det handlar mer om ekonomiska villkor och anställningstrygghet, och mindre om attityder. Har man en otrygg anställning vågar man kanske inte ta ut föräldraledigheten. Jag tror sådant är mer grundläggande än attityder.

Anledningen till att invandrare, både män och kvinnor, använder mindre föräldrapenning är att de har lägre inkomster och oftare är arbetslösa, då är ersättningen väldigt låg, påpekar Lena Bernhardtz, författaren till SCB:s jämställdhetsrapport, På tal om kvinnor och män, som ges ut vartannat år.

– Pappor med invandrarbakgrund har också en mycket mer utsatt situation på arbetsmarknaden och kan ha svårare att vara borta en längre tid utan att riskera jobbet.

Det förklarar varför de tar ut mindre föräldraledighet jämfört med andra pappor, menar hon.

– Vad begär vi egentligen? Vi har haft föräldraförsäkring i 40 år och ändå inte kommit längre än att män tar ut 25 procent av föräldraledigheten.

Så har vi gjort undersökningen 

• Försäkringskassan har ingen statistik över hur föräldrapenningen fördelas mellan män och kvinnor på stadsdelsnivå, utan bara på kommunnivå. Det har däremot Statistiska centralbyrån (SCB), åtminstone i de 15 invandrartäta förorter som ingår i myndighetens årliga integrationsrapporter.

• Men när Arbetet vände sig till SCB kunde myndigheten bara ta fram hur mycket föräldrapenning pappor respektive mammor tagit ut i dessa förorter senast (år 2013), och inte hur många dagar beloppen motsvarar.

• Enligt Försäkringskassan var pappornas föräldrapenning 641 kronor per dag i genomsnitt år 2013, och mammornas 486 kronor. Genom att dividera pappornas och mammornas andel av den totala föräldrapenningen 2013 med dessa två belopp har Arbetet fått fram antalet uttagna dagar för vardera föräldern under samma år.

LÄS OCKSÅ:

Den svenska genomsnittspappan bor i Rinkeby