Den svenska genomsnittspappan bor i Rinkeby

Enkätfråga: Pappamånader – bra eller dåligt? Hur gör din familj?

I invandrartäta Rinkeby tar papporna ut lika mycket föräldraledighet som pappor gör i genomsnitt i hela riket. Arbetet åkte dit och mötte alla sorters pappor – alltifrån dem som aldrig är lediga med barnen, till dem som tar ut alla föräldradagar de kan.

Rinkeby torg, en vacker morgon i början av december. Om ett par veckor ska två ”pappamånader” bli tre. Med andra ord reserveras en tredje månad i föräldraförsäkringen för vardera föräldern från 1 januari 2016.

På torget går åsikterna starkt isär om den saken, både bland pappor och mammor. Somliga hoppas och tror att det ska bidra till ett mer jämställt föräldraskap, medan andra anser att staten inte ska lägga sig i hur föräldrarna vill dela upp ledigheten.

Till de mer skeptiska hör åttabarnspappan Sisi Ali Haif, som sitter med ett dussin andra pappor på gallerians enda café.

– Jag har aldrig varit pappaledig, säger han med ett brett leende, och lägger hela skulden på sin fru.
– I Sverige är det tjejerna som bestämmer, både i hemmet och utanför.

Å andra sidan har det passat familjen utmärkt att frun fått ta hand om barnen, förklarar han. Under många år har han kört taxi från tidiga morgnar till sena kvällar sex dagar i veckan, medan frun varit arbetslös i långa perioder.

Att ”hela” tre månader av den betalda föräldraledigheten nu ska vara vikta för pappan eller mamman ogillar han skarpt. Det angår inte politikerna hur han och hans fru vill använda föräldraledigheten, slår han fast.

– Jag är glad att jag slipper att vara med. Alla våra barn är stora nu så vi har ingen föräldrapenning att ta ut.

Utanför gallerian rullar Adrian Smolak sin son Leonard i barnvagn fram och tillbaka medan ettåringen njuter av sin välling i vintersolen. Adrian Smolak tycker att det är bra att pappamånaderna blir tre, även om det inte har någon betydelse för hans del.

– Jag har varit pappaledig sedan september och kommer att vara det fram till september nästa år, då Leonard får plats på dagis.

Adrian Smolak har jobbat från och till som fönsterputsare och städare medan hans fru har haft en fast tjänst som sjuksköterska. Det innebär att hon har en betydligt högre lön och tryggare anställning som familjen inte vill riskera genom en lång mammaledighet.

Men med dottern, som nu är elva år, var det mamman som var hemma. Då bodde familjen i Polen, där han hade en betydligt högre lön som arbetare på ett stålverk. Både i Polen och i Sverige har lönen och anställningstryggheten varit avgörande för vem som ska ta ut ledigheten och hur länge, berättar han.

Men i Polen är föräldraledigheten betydligt kortare och sämre betald jämfört med Sverige.

Frukthandlaren Welid Hassan hinner knappt ställa i ordning alla sina lådor innan morgonpigga kunder bildar en kö framför kassan. Pappor med barnvagn är en ganska vanlig syn på torget, lyckas han berätta mellan kunderna. Men varför just papporna i Rinkeby är mer föräldralediga än de flesta pappor i invandrartäta förorter har han ingen aning om.

En av hans kunder, en ung man, lägger sig i samtalet och berättar att Rinkeby är en av de äldsta förorterna i Stockholm. Här bor många andra- och tredjegenerationens invandrarfamiljer som lyckats komma in i det svenska samhället och kunnat ge sina barn en bra utbildning, förklarar han innan han skyndar iväg med en hel påse bladpersilja i ena handen och en hel påse miniauberginer i andra.

Förskollärarna Ashira Seidi och Jonna Englund har tagit med sig ett gäng tvååringar till torget för handla fågelfrön som barnen ska få hänga i träden utanför sin förskola. Att det är något speciellt med Rinkebypapporna har de också tänkt på, men exakt vad har de inte kunnat klura ut.

– Det är väldigt många pappor som hämtar och lämnar sina barn, säger Ahira Seidi, som tycker att föräldraledigheten ska delas rakt av, hälften var.
– Kanske är det Rinkebymammorna som ställer högre krav på sina män jämfört med andra mammor, påpekar kollegan Jonna Englund.

Undersköterskan Haile Moriem berättar att hon följt debatten om det jämställda föräldraskapet i ”sin” tidning, Kommunalarbetaren, genom åren men att hon känner sig väldigt kluven när det gäller den tredje pappamånaden.

– Å ena sidan tycker jag att det är bra att barnen får en chans att lära känna sina pappor, som i sin tur får möjlighet att få bättre kontakt med sina barn. Å andra sidan känns det helt fel att dagarna bara ska försvinna om pappan inte har möjlighet att ta ut dem.

Själv har hon ungefär lika hög lön som sin man. Därför har familjen inte förlorat något på att hon tagit ut nästan alla dagar med föräldrapenning, eller att hennes man inte fått ta ut mer än sina två månader.

– Men hade han av ekonomiska eller andra skäl inte kunnat ta ut alla sina dagar, hade hela familjen förlorat på det. Visserligen kan det röra sig om lite pengar, men man ska komma ihåg att även små summor kan ha stor betydelse för familjer med små marginaler.

En annan mamma som känner sig tveksam till öronmärkta pappamånader är lagerarbetaren Samira Shirka, som inte låtit sin man vara hemma med barnen en dag ”mer än nödvändigt”.

– Män är usla på att laga mat, klarar inte av att ta hand om små barn och vill inte hjälpa till med tvätten. Vad finns kvar? Ja, städa möjligtvis, men det kan de få göra ändå.

LÄS OCKSÅ:

En myt att invandrarpappor är sämst