”Integrera genom rut och rot”

I år har över 100 000 personer sökt asyl i Sverige. Fler än någonsin tidigare. Bara under oktober registrerade Migrationsverket nära 40 000 asylsökande. Och ingen minskning tycks vara i sikte. Det ställer stora krav på bättre och snabbare integration av nyanlända. För det krävs politiska åtgärder som gör det lättare för fler att komma in på arbetsmarknaden.

Ett av regeringens mål är att Sverige redan om fem år ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. För att nå dit krävs hundratusentals nya jobb. Och då många av de som nu kommer till Sverige saknar gymnasieutbildning krävs stora utbildningsinsatser för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Det krävs också en mer öppen arbetsmarknad för dem som inte har så mycket utbildning eller erfarenhet. För faktum är att de som har det svårast på den svenska arbetsmarknaden i dag ofta är unga och flyktinginvandrare med kort utbildning. Välutbildade, även utrikes födda, klarar sig relativt väl.

Almega och Sveriges Byggindustrier företräder tillsammans många rot- och rut-företag där tiotusentals unga och invandrare fått jobb de senaste åren. Reformerna har skapat över 40 000 arbeten som tidigare inte utfördes alls, eller av svart arbetskraft. Regeringens avisering om sänkning av avdraget har skapat stor oro på marknaden. Och trots att förändringarna ännu inte införts har rut-företagens tillväxttakt stannat av och bland rot-företagen har 40 procent beslutat sig för eller funderar på att dra ned personal. Det här är förödande och fel riktning i det läge som Sverige befinner sig i.

Som en del av den migrations- och flyktingpolitiska uppgörelsen ingår en utvidgning av rut-avdraget till att även omfatta trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet. Det är något vi välkomnar då det kommer att underlätta integrationen och leda till fler jobb för människor med kort utbildning. Men, precis som statsminister Löfven konstaterat: Det räcker inte. Ska Sverige kunna nå målet om Europas lägsta arbetslöshet och förbättra integrationen krävs fler och kraftfulla åtgärder.

För det första krävs sänkta arbetsgivaravgifter. I dag är vi ett av de länder som beskattar arbete mest. Det har varit problematiskt länge, men nu – när hundratusentals människor söker sig till Sverige och behöver försörja sig – är det ett allvarligt hinder. Så kan det inte fortsätta. Men i stället för att sänka arbetsgivaravgifterna har regeringen valt att göra tvärtom och höjer dem för unga. Det drabbar våra företag särskilt hårt, då 14 procent av byggbranschens och en stor del av tjänstesektorernas anställda – från 11 procent i städbranschen till mellan 35 och 39 procent i bemannings- respektive callcenterbranschen – är under 24 respektive 25 år.

För det andra måste taket för rot- och rut-avdrag återställas. Många nyanlända får sitt första jobb i Sverige i just tjänstesektorn. Bland rut-företag är drygt 20 procent av lokalvårdarna födda i Asien eller Afrika. Rot- och rutreformerna har också ökat företagandet bland människor med utländsk bakgrund. 2009, det första året rot-avdraget infördes, startades 1 442 företag inom tillverkning, bygg och anläggning av personer med utländsk härkomst. Två år senare hade antalet företag inom dessa branscher ökat med 60 procent.

Det finns potential för rut-sektorn att växa med 16 000 arbetstillfällen fram till 2020. Men för att den potentialen ska infrias krävs att rut utvidgas i stället för att inskränkas, och att taket får ligga kvar på den tidigare nivån.

När människor flyr för sina liv ska Sverige vara ett öppet och välkomnande land, som erbjuder en fristad. Vi kan och ska erbjuda trygghet i en annars orolig värld. Men ska vårt flyktingmottagande bli långsiktigt hållbart måste vi också kunna erbjuda jobb till de som kommer hit. Det är dags för åtgärder som på allvar underlättar för människor att försörja sig själva och ta de första stegen in på arbetsmarknaden. Så förbättrar vi integrationen och håller samman Sverige.

Anna-Karin Hatt, VD Almega

Ola Månsson, VD Sveriges Byggindustrier