Tyska låglönejobb sänkte inte arbetslöshet

Ekonomerna Lars Calmfors, Susanne Spector och Ola Pettersson diskuterar effekterna av tyska minijobb på ett Foresseminarium. Foto: Erik Larsson

Tyskland ökade löneskillnaderna och införde låglönejobb (minijobb). Arbetslösheten halverades.  Men de tyska minijobben ledde inte alls till någon sänkt arbetslöshet, visar en ny rapport från den liberala tankesmedjan Fores.

Svenskt Näringsliv har flera gånger propagerat för att lägre löner kan vara ett sätt att öka sysselsättningen. Med lägre löner ökar möjligheten för unga och migranter med låg utbildning att ta sig in på arbetsmarknaden, hävdar de.

Ofta framhålls Tyskland som ett positivt exempel.

I dag presenterade den liberala tankesmedjan Fores rapporten ”Mini- and Midi-jobs in Germany” som handlar om hur de tyska låglönejobben – minijobbs – påverkat arbetsmarknaden. Och någon sänkt arbetslöshet tror inte den liberala tankesmedjan att det ledde till.

Men vi börjar kring år 2000. Då kallades Tyskland för Europas ”sjuke man”, ett uttryck som används för att beskriva länder i kris. Arbetslösheten låg kring 10 procent. Orosmolnen hoppade sig. För att häva utvecklingen presenterade de tyska socialdemokraterna som styrde landet fyra tunga arbetsmarknadsreformer, de så kallade Hartz-reformerna som infördes mellan 2003 och 2005.

Det blev lättare för företagen att göra visstidsanställningar, arbetsförmedlingarna gjordes om, a-kassan försämrades och förändringar ledde till att fler anställdes på så kallade minijobb.

I dag har 7,8 miljoner ett minijobb (vilket innebär att staten gjort skattelättnader men att den enskilde som högst får en lön på 450 euro (4400 kronor) i månaden).

Då reformen infördes var den mycket omdiskuterad. De politiska konsekvensen blev stora. Socialdemokraterna splittrades. Kristdemokraterna har sedan dess varit det dominerande regeringspartiet.

Strax efter att Hartzreformen sjösatts började den tyska arbetslösheten sjunka. I början av 2000-talet låg den på kring 10 procent. I dag är den drygt 5 procent.

För de som förespråkar större löneskillnader har Tyskland därför blivit det goda exemplet.

Men enligt Fores rapport går det inte att dra några entydiga slutsatser om minijobben.

– Sannolikt har de inte haft någon större effekt på arbetslösheten, står det att läsa i rapporten.

En förklaring till att låglönejobben inte sänkt arbetslösheten är att många jobb förmodligen hade skapats ändå. Om inte minijobben funnits hade troligen många unga studenter, äldre och hemmafruar inte sökt arbete och därmed inte funnits med i statistiken över arbetslösa.

Däremot är det, enligt Fores, möjligt att den haft en effekt på sysselsättningen. Att fler har börjat jobba, helt enkelt.

En trolig förklaring till att de tyska arbetslösheten sjönk kraftigt efter Hartzreformerna kan istället vara att EU:s ekonomi just då gick väldigt bra. Att Tyskland dessutom är ett starkt exportorienterat land som tjänat på att gå över till Euron och dessutom haft låga löneökningar under en lång tid är andra förklaringar som förts fram till det tyska jobbundret.

Susanne Spector, ekonom på Svensk Näringsliv, anser att  Sverige har en del att lära av Tyskland.

– Jag tror att Sverige skulle behöva den här typen av reformer. Att man tar ett helhetsgrepp och gör fler saker som samtidigt spelar åt rätt håll, säger hon.

Enligt Lars Calmfors, professor på Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, kan minijobben i sig vara en återvändsgränd, men han anser att de växande löneskillnaderna i Tyskland varit positiva för arbetsmarknaden. Han vill se en växande låglönesektor även i Sverige.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson säger att han inte vill se större löneskillnader.

– För att de ska få effekt måste löneskillnaderna bli stora och då får vi även andra, sociala, effekter. De som föreslår ökade löneskillnader brukar ha svårt att tala ur skägget om hur stora de ska vara, säger han.

Lars Calmfors håller med om att det skulle vara svårt att kraftigt öka lönespridningen i Sverige.

– Och det är ingen som säger att det finns jätteeffekter av en ökad lönespridning. Problem är att det inte finns några jätteeffekter av något vi gör för att öka sysselsättningen. Det behövs många olika åtgärder, säger han.

Ola Pettersson tror att riktade åtgärder är effektivare än större lönespridning, om man vill få in dagens flyktingar på morgondagens arbetsmarknad. Bakgrunden för de nyanlända ser olika ut. Enligt LO-ekonomen  finns det en grupp med hög utbildning som främst behöver lära sig svenska. En annan grupp är de unga som saknar gymnasieutbildning.

– De kommer att finnas länge på arbetsmarknaden och de behöver en gymnasieutbildning. Sedan finns det en grupp äldre med svag utbildning och de behöver särskilt ordnade arbeten, säger Ola Pettersson och tillägger att problemet med att öka lönespridningen är att det endast får marginella effekter på sysselsättningen.

Sedan årsskiftet håller Tyskland på att införa en lägstalön på 8,80 euro, vilket kommer att påverka de tyska minijobben. Frågan är vad som händer med landets arbetsmarknad då.

Flera politiker på högerkanten har  varnat för att en lönehöjning leder till en växande arbetslöshet. Men trots att lönerna höjs så växer antalet jobb i Tyskland. Andra kvartalet i år skapades 400 000 nya arbeten i landet och enligt Europafacket så ersätts nu flera av minijobben med riktiga anställningar där lönen är högre, vilket gör att människor har råd att handla mer.