Så ska gymnasiets yrkesprogram bli mer attraktiva
– Mer resurser för att stärka grundskolan redan i de första årskurserna och mer resurser till utsatta skolor är en del av vår politik för att fler ska bli behöriga till gymnasiet, säger gymnasieminister Aida Hadzialic. I fattiga och invandrartäta förorter går en stor del av eleverna – upp till hälften – ut grundskolan utan att vara behöriga för gymnasiestudier, visade Arbetets granskning nyligen. Foto: Mårten Martos Nilsson
– Mer resurser för att stärka grundskolan redan i de första årskurserna och mer resurser till utsatta skolor är en del av vår politik för att fler ska bli behöriga till gymnasiet, säger gymnasieminister Aida Hadzialic. I fattiga och invandrartäta förorter går en stor del av eleverna – upp till hälften – ut grundskolan utan att vara behöriga för gymnasiestudier, visade Arbetets granskning nyligen. Foto: Mårten Martos Nilsson
Obligatorisk prao på högstadiet, och särskilda branschskolor där elever från hela landet kan utbilda sig till låssmeder, golvläggare och andra smala yrken. Så ska yrkesprogrammen på gymnasiet bli mer attraktiva, enligt regeringens utredare.
Trots hög arbetslöshet har många företag svårt att hitta rätt arbetskraft. Det gäller inte bara jobb som kräver högskoleexamen, utan också undersköterskor, bilmekaniker, golvläggare och många andra yrken. Men trots att yrkesprogrammen på gymnasiet ofta leder till jobb är det allt färre ungdomar som väljer dem. Så sent som i torsdags kom nya siffror från Skolverket, som visar att yrkesprogrammen fortsätter att tappa mark. Andelen elever i gymnasiets årskurs ett som läser ett yrkesprogram har minskat från 27,4 till 25,9 procent det senaste året.
När utredaren Amelie von Zweigbergk lämnade sina förslag om yrkesprogrammen till gymnasieministern Aida Hadzialic (S) under måndagen gav både hon och ministern förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) en del av skulden. Björklunds reformer innebar att yrkesprogrammen i normalfallet inte ska ge behörighet att läsa vidare på högskolenivå.
– På så sätt bidrog Jan Björklund till att stigmatisera yrkesprogrammen, säger Aida Hadzialic.
– Behörighetsfrågan är oerhört viktig, det märker vi när vi talar med elever och lärare, säger Amelie von Zweigbergk. Möjligheten att läsa in behörighet till högskolan har inte riktigt satt sig. Och mentalt är det inte samma sak att välja till högskolebehörighet som att den normalt ingår, men kan väljas bort.
Amelie von Zweigbergk.
Men yrkesprogrammen började få färre sökande redan före Jan Björklunds reform. Amelie von Zweigbergk ser en del av problemet i att många högstadieskolor har slopat praktisk arbetslivsorientering, prao, och att elever som ska välja till gymnasiet inte känner till särskilt många yrken. Utredningen föreslår att alla elever i grundskolan ska gå minst två veckors prao på en arbetsplats – eller på ett yrkesprogram i gymnasiet.
– Prao på ett yrkesprogram, till exempel vårdprogrammet eller fordonsprogrammet, är ett sätt att lära känna branscher som sällan släpper in praoelever, motiverar Amelie von Zweigbergk.
Mängder av projekt har genomförts för att locka flickor till fordons- och byggprogrammen, och en del för att få pojkar att välja vårdprogrammet.
– Men det går trögt. Tjejer börjar på ”killprogrammen”, men hoppar av, säger utredaren, som har sett mängder av kvinnoförnedrande klotter när hon besökt gymnasieskolor.
Skolorna måste bli medvetna om sådana trakasserier, anser Zweigbergk. Utredningen vill att Skolinspektionen ser till att värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan blir bättre. Samverkan med arbetsgivarna är avgörande för att yrkesprogrammen ska ge de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. De programråd som finns för yrkesprogrammen, både nationellt och lokalt, spelar redan en viktig roll för denna samverkan, men kan bli bättre. Utredningen föreslår att de nationella programråden ska få en tydligare, mer formaliserad roll. Regionala råd, som kan fånga upp idéer och kunskaper från de lokala programråden, föreslås få statsbidrag.
Många branschorganisationer efterlyser utbildning till yrken som är för smala för att de flesta gymnasieskolor ska våga satsa på dem. Lösningen kan vara att utbildning till de här jobben ges vid några få gymnasier i landet, dit andra gymnasier får skicka sina elever – så kallade branschskolor. Den som går byggprogrammet i sin hemkommun och till exempel vill bli golvläggare skulle kunna läsa in de yrkesspecifika kurserna på branschskolan (som blir en internatskola), och gå resten av gymnasiet hemma. Utredningens förslag är att ett antal branschskolor till en början startas på försök.
LÄS OCKSÅ:
