Sifferlösa avtal splittrar offentlig verksamhet

Under det första året med sifferlösa löneavtal för alla tjänstemän i kommuner och landsting har arbetsgivarna lyckats splittra gruppen. Medan kommunaltjänstemän och sjuksköterskor är nöjda jäser missnöjet i läkarkåren.

Läkarförbundet är starkt missnöjda med hur arbetsgivarna sköter förhandlingarna.
– Det har egentligen inte varit förhandlingar, utan ett ensidigt diktat om hur stort löneutrymmet är, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet.

I år och nästa år har offentligförbunden inom Saco och TCO sifferlösa avtal med sin motpart SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Läkarförbundet har sikte på 2,5 procent för sina medlemmar, den nivå som hela arbetslivet ser ut att hamna på i år, enligt Medlingsinstitutets senaste prognos.

Men i stora delar av landet är läkarna missnöjda med både nivåer och hanteringen av förhandlingarna. Särskilt illa är det i Stockholms läns landsting, med undantag för öppenvården, geriatrik och psykiatri. I de ännu inte avslutade förhandlingarna ligger nivån på cirka 1,5 procent.
– Nu överväger vi att begära centrala förhandlingar, men då kan vi inte förhandla om nivån, utan enbart om fördelningen på individer och om underlag och förutsättningar, säger Heidi Stensmyren.

Läkarförbundet har länge varit emot sifferlösa avtal. Men i förra avtalsrörelsen slöt man ett sådant avtal. Heidi Stensmyren vill ännu inte säga hur förbundet ställer sig till liknande avtal i framtiden.
– Nu är det upp till bevis för landstingsledningarna. Vi följer noga hur förhandlingarna går i varje landsting, men ännu har de inte totalt sett fungerat tillräckligt bra. Det behövs radikala förändringar.

Vårdförbundet som organiserar sjuksköterskor, biomedicinska analytiker med flera, är det förbund som i ett antal år haft avtal utan siffror. Deras erfarenhet är motsatsen.  I Stockholms läns landsting, problemområde för läkarförbundet, fick Vårdförbundet ut de högsta löneökningarna förra året: 5,3 procent.
– Det går sammantaget fortsatt bra, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef i Vårdförbundet.

– Och granskar vi lönespridningen per landsting ser det också bra ut. Det är positivt att det inte verkar finnas något tak för då kan man fortsätta göra lönekarriär när man kommer lite högre upp i lön.

Varför lyckas ni så bra när läkarna har det svårt?
– Marknadskrafterna är en del, men framför allt handlar det om en uppvärdering av ett, typiskt sett, kvinnoyrke.

Även TCO-förbundet Vision, som organiserar tjänstemän inom kommuner och landsting, har goda erfarenheter hittills av det första årets förhandlingar.
– Våra medlemmar tycker att det har fått ett bra utfall. Jag tror att vi sammantaget landar på en nivå runt 3,0 till 3,5 procent. Det drar alltså inte iväg mot några jättehöga siffror, säger Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på Vision.

På Kommunal följer man naturligtvis utvecklingen på tjänstemannasidan, men vill inte kommentera den. Däremot håller man fast vid sitt motstånd mot sifferlösa avtal.
– Det skulle inte gynna våra grupper. Vi har många medlemmar som bara har visstidsanställningar och en hög personalomsättning, säger Johan Ingelskog, chef för arbetsplats- och avtalsenheten.

– Vi tror på en stabil och transparent lönebildning och att vara öppen med vilka grupper som vi vill höja utöver märket. Denna gång är det undersköterskorna.

IF Metall: Anmärkningsvärt att SKL går i spetsen för sifferlöst

Tänk om! Det uppmanar IF Metalls ordförande Anders Ferbe politikerna i SKL:s ledning. Han tycker att det är anmärkningsvärt att en politiskt styrd verksamhet går i spetsen för att införa sifferlösa avtal.

– Den nya politiska ledningen måste ta upp en diskussion om det ansvar som just politikerna har för SKL:s lönestrategi, säger Anders Ferbe.

– De borde fundera på om man inte ska sluta rikstäckande avtal med siffernivåer för löneökningarna. Om en del grupper får löneökningar över märket och andra under bygger man in stora spänningar i organisationen.

IF Metall har sedan länge varit starka motståndare till sifferlösa avtal, som fördelar högre löneökningar till grupper som är efterfrågade. Marknadskrafterna får då styra.
– Vi ska ha en lönebildningsmodell som gör att alla löntagare kan få del av reallöneökningar. Sifferlösa avtal är inte förenliga med denna princip.

Inom kommuner och landsting har 800 000 tjänstemän från och med i år sifferlösa avtal. Det kommer att påverka lönebildningen i samhället, fruktar Anders Ferbe.
– Ja, det tycker jag är olyckligt.