Nyheter

Städfusk för miljarder – så går det till

Svartjobben inom städbranschen beräknas omsätta uppemot 2 miljarder kronor om året. Det var bakgrunden till Skatteverkets kontroll av ett antal städbolag, som avslutades i somras. Resultatet blev 6 polisanmälningar och 22 bolag som fuskat med skatten.

En officiell lön – trots att flera jobbar
En fuskmetod är att lämna in kontrolluppgifter och betala in skatt för en person, men att använda nettolönen till att avlöna flera andra personer svart. På så sätt kan man ta fullt timpris av kunden men ha städpersonal, illegala migranter, arbetande för en tredjedel av ordinarie timkostnad. Mellanskillnaden tillfaller städbolaget. Personen som ställer upp med sitt lönekonto får en vit fasad med inkomst. Inkomstuppgifterna används för att få utbetalningar från välfärdssystemen och ge bättre kreditvärdighet vid låneansökningar.

Nyanlända luras att spela företagare
Nyanlända med uppehållstillstånd luras av mindre nogräknade städföretagare att starta enskild firma som är underentreprenör till städfirman. Till entreprenören betalar städfirman ersättning för olika fakturor, men kontrollerar dennes konto genom att behålla bankdosan.
Städbolaget tar genom den tillbaka en stor del av de utbetalda pengarna och använder dem till att betala svart arbetskraft eller finansiera ägarens privata konsumtion.

Fusk med lönebidrag
I stort sett alla kontrollerade städbolag hade anställda med bidrag från Arbetsförmedlingen. Vanligast var nystartsjobb med ersättning upp till 63 procent av lönen. Andra lönebidrag, som instegsjobb, särskilt anställningsstöd och praktikantersättning kan täcka upp till 100 procent av lönekostnaden. Genom att inte ta upp dessa stöd som intäkter har bolaget undgått skatt.

Oredovisade intäkter
Städföretagen har inte alltid bokfört alla fakturor. I ett fall hittade Skatteverket en städfaktura hos en stor livsmedelshall.
Den hade lämnats direkt till chefen, som var medveten om att städfirman inte skulle ta upp fakturan bland sina intäkter.
Sannolikt fick chefen någon form av ersättning för detta, konstaterar Skatteverket.

Bolagsplundring och dubbla fakturor
Kedjekonkurser har kombinerats med bolagsplundring. Den oseriösa aktören köper ett bolag med gott rykte, undviker att betala in skatt och skulder till leverantörer och anställda. Det finns fall där företag fakturera en kund flera gånger för samma städinsats. När kunden påtalar felet uppmanas hen att bortse från fakturan, men samtliga fakturor har redan sålts till fakturabolag, städbolaget har fått betalt och ägaren stuckit med pengarna.

Papperslösa utnyttjas
I sin kontroll upptäckte Skatteverket sex fall av misstänkt människohandel. Ersättning betalas till illegala migranter, men de kan inte spåras eftersom de papperslösa saknar bankkonto. Skatteverkets misstanke väcktes när revisorerna inte hade kunnat stämma av de arbetade timmarna, samtidigt som det förekommit frekventa kontantuttag, vilket kan tyda på svarta löneutbetalningar.

Konkurs och återuppståndelse
Bland fuskmetoderna finns också kedjekonkurser. Under ett holdingbolag finns ett dotterbolag som samlar på sig skatteskulder och går i konkurs. Före konkursen sker ett namnbyte så att nästa dotterbolag kan ta ett namn som är snarlikt konkursboets. Till exempel blir då Skurhinkens Städ AB till Skurhinkens Städ och service AB. På så sätt märker kunden inte förändringen eftersom fakturorna ser snarlika ut.

Struntar i bokföringen
Olika former av ofullständig bokföring är vanlig bland de fuskande företagen. I ett fall har Skatteverket övervägt att dra in F-skattsedeln.
Endast ett fåtal insättningar och uttag var bokförda och ingenting i kronologisk ordning.

Privata utgifter sätts på företaget
I de fuskande bolagen har ägaren bokfört sin privata konsumtion som kostnader för företaget.
Det har handlat om inköp av mat, cigaretter, vitvaror, elektronik och dylikt. Privata resor och bil- och bostadsförmåner har också hittats i bokföringen.
I ett fall bokförde ägaren privata kostnader för en halv miljon kronor om året.