”Jag tror att alla känner sig felavlönade”

Det är inte bara lärare och undersköterskor som med tunga argument kan hävda att de är felavlönade och borde få större påslag än andra. Det reser frågan om vad som är fel och rätt lön. På den frågan finns inget enkelt svar. Vi kan dock se att marknaden, opinionen och facklig styrka påverkar olika yrkesgruppers förtjänst.

Arbetet har pratat med Christer Ågren, tidigare avtalsansvarig på Svenskt Näringsliv, Claes-Mikael Jonsson, som arbetat med ett förslag till ny lönemodell för LO och Carl-Henric Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet.

– Jag tror att alla känner sig felavlönade. Folk får för lite uppskattning, säger LO:s Claes-Mikael Jonsson.

– Arbeten som utförs av kvinnor värderas lägre än arbeten med samma kvalifikationskrav som huvudsakligen utförs av män. Det är ett stort problem inom den offentliga sektorn, men förekommer även inom andra sektorer, säger Carl-Henric Grenholm.

– Felavlönade är de grupper där arbetsgivare inte kan rekrytera och behålla personal. Det handlar också om att det inte finns tillräckligt med sökanden till utbildningarna, säger Svenskt Näringslivs Christer Ågren.

Han anser att rätt lön skapas av marknaden kompletterad med de spärrar som i löneavtalen. LO:s Claes-Mikael Jonsson säger att facket finns för att rätta till felavlöningar och för att sätta marknaden ur spel.
– Det är alldeles befängt att göra som Kommunal och peka på att bilmekaniker och undersköterskor har lika lång utbildning och därför ska de ha lika hög lön, säger Christer Ågren.

Etikprofessorn och LO:s man tänker inte på samma sätt. Båda utgår från att alla människor har lika stort värde – ett argument för att löneskillnaderna ska vara små.
– Sedan finns också en annan idé, där man accepterar viss lönedifferentiering efter arbetets svårighetsgrad. Det betyder att arbeten som kräver mer utbildning, ansvar och ansträngning kan ge högre lön. Utifrån det synsättet är alla löneskillnader som inte går att föra tillbaka till någon av dessa faktorer orättvisa, säger Carl-Henric Grenholm.

Och han hänvisar till en av fackets förgrundsgestalter, Gösta Rehn, som brukade säga att vissa löneskillnader är acceptabla, men ingen ska tjäna mer än dubbelt så mycket som någon annan.

När det gäller taxichaufförerna är Svenskt Näringslivs Christer Ågren och LO:s Claes-Mikael Jonsson överens om vad som givit upphov till deras låga lön. Det är att kollektivavtalen omfattar så få. Och Claes-Mikael Jonsson säger:
– Lagstiftaren har med avregleringen gjort det extremt svårt för parterna att ta ansvar för att lönesättningen ska fungera.

Både LO och Svenskt Näringsliv har kritiserat att regeringen ska ge ett extra lönepåslag till lärarna.

– Extrapengarna till lärarna kan inspirera andra att hitta en gräddfil, eftersom många grupper anser sig felavlönade. Risken är att man spräcker hela lönebildningssystemet, säger Christer Ågren.

– Bara om extra påslag till en viss grupp får acceptans hos alla andra kan det fungera, säger Christer Ågren.

Göran Jacobsson
Anders Eld

LÄS OCKSÅ

• 10 yrkesgrupper som kan kräva lite mer