Migration tema för filmfestival

Filmen Lampedusa in winter, handlar om vad som händer med vardagen i ett samhälle då många flyktingar kommer dit.

Ljuset riktas mot migration. Ett så dagsaktuellt tema har Stockholm filmfestival, som inleds den 10 november, aldrig tidigare haft.

Stockholms filmfestival riktar ljuset mot migration. Ett så dagsaktuellt politiskt tema har festivalen inte tidigare haft.

– Det var ett lyckokast att det redan fanns så många filmer. Det beror på att flyktingkrisen inte är ny. Kanske för oss européer men inte i världen. Vanligtvis finns nyheterna men inte filmerna, säger festivalchefen Git Scheynius.

En dokumentär som belyser temat är Lampedusa in Winter av Jakob Brossmann, som har svensk premiär på festivalen. Den ställer frågan om vad som händer när en by översvämmas av flyktingar, som blir fler än lokalbefolkningen. I filmen I jakt på ett bättre liv följer Caroline Kernen och Tova Kurkiala Medbo personer som tagit det dramatiska beslutet att resa till Sverige för att tigga.

Git Scheynius säger att hon är stolt över filmvärlden som tar tag i ämnet.

– Filmen är konstens fula ankunge, den yngsta, och inte så viktig tycker en del. Men vi som jobbar med film tycker att det är livsviktigt och tror att den kan förändra.

Stockholm filmfestival öppnar den 10 november med filmen Mediterranea, gjord av debutanten Jonas Carpignanos, som följt flyktingströmmen från Burkina Faso till Italien. Regissören, som själv har rötter i två världsdelar, beskriver flyktingarnas ankomst till det nya landet hur förnedrande det kan vara, hur lång tid saker kan ta.

Den spanska filmen Walls av Pablo Iraburu och Migueltxo Molina beskriver byggandet av murar och barriärer, från Berlinmuren och framåt. Varför byggs murarna, vad vill vi, hur blev det?

Fyra filmer som är förbjudna i sina hemländer visas, bland andra turkiska North och iranska Taxi Teheran, och samtal har kommit från ländernas ambassader.
– Vi för en diplomatisk dialog med dem, säger Git Scheynius.

Festivalen har tillsammans med Stockholm stad inrättat Stockholm impact, en ny sektion för filmer som ”gör skillnad och lämnar avtryck”. Den världsberömda konstnären och aktivisten Ai Weiwei satt för två år sedan med i juryn, men fick inte lämna Kina.

Han bidrog då med konstverket: The Chair for Nonattendance”, en stol som markerade hans tomma plats. Till 25-årsjubileet förra året deltog han med en isskulptur.

I år kommer han för första gången att delta på plats i Stockholm, som ordförande för sektionen Stockholm impact.

– Vi har den stora äran att få jobba med Ai Weiwei, han riskerar sitt liv för konstens och de mänskliga rättigheternas skull, säger Git Scheynius.

I tävlingen om Bronshästen för spelfilmer tävlar för första gången fler kvinnor än män.

– Det har inte hänt hos oss eller hon någon annan filmfestival som inte fokuserat speciellt på kvinnor, säger Git Scheynius, som poängterar att ingen kvotering har skett, däremot har de aktivt sökt upp och tittat på varje på projekt av en kvinnlig regissör som de kommit över, vilket vore en omöjlighet med projekt drivna av män.

– Kvinnor får det företräde som män haft tidigare, säger hon.

Charlotta Kåks-Röshammar