KI varnar för både höga och låga löner

Konjunkturinstitutet varnar för både för höga och för låga löneökningar i den kommande avtalsrörelsen.  Konjunkturinstitutet spår att lönehöjningarna nästa år hamnar på 3,1 procent.

Och myndigheten förespråkar låga lägstalöner som en metod att sänka arbetslösheten. Det framgår av Lönebildningsrapporten där Konjunkturinstitutet ska beskriva de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildning och den kommande avtalsrörelsen.

Rapporten presenterades under onsdagen på en presskonferens.
– Det går bra i OECD-länderna och det går bra i de för Sverige viktiga ekonomierna, sa Åsa Olli Segendorf, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, på presskonferensen.
Samtidigt konstaterar KI att det kan vara i sin ordning med extra lönepåslag till särskilda grupper som lärare och LO:s kvinnobranscher.

Konjunkturinstitutet målar upp en positiv bild av den ekonomiska utvecklingen. Sysselsättningsgraden är hög samtidigt som arbetslösheten också ligger högt, men den minskar. Bedömningen är att andel utan jobb kommer att minska från 7,5 procent i år till 6,8 procent 2019.

Företagens lönsamhet är nästan normal. Produktiviteten ökar långsammare än vanligt i näringslivet. Inflationen kommer att bli 2 procent i genomsnitt de närmaste åren. Produktiviteten ökar med 1,3 procent nästa år. Sammantaget kommer KI fram till att Sveriges ekonomi är nära konjunkturell balans.

KI resonerar kring olika löneökningstal. Om lönen ökar lite så kan effekten bli ökad arbetslöshet eftersom Riksbanken har små möjligheter att agera när räntan ligger så lågt som i dag. Och för höga löneökningar kan helt enkelt göra att det blir för dyrt att anställa flera.

KI anger inget möjligt löneutrymme utan det är en fråga för parterna. Men myndigheten tror att lönerna ska öka med 3,1 procent nästa år och i det ingår både avtalshöjningen och löneökningar utöver avtalet.

Konjunkturinstitutet tar klar ställning mot arbetsgivarnas uppfattning att inflationsmålet inte ska ingå i beräkningen av löneutrymmet. KI hänvisar bland annat till att förädlingsvärdespriserna stiger betydligt mer än den vanliga prisökningen som beskrivs av KPI.
– Att räkna med en inflation på 0 procent tycker vi är märkligt, sa Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.

Konjunkturinstitutet konstaterar att lägstalönerna ligger högt jämfört med andra länder och att löneskillnaderna är förhållandevis små. Och man hänvisar till studier som visar att höga lägstalöner påverkar sysselsättningen negativt.
– Vi tycker att parterna ska bidra till att anpassa lägstalönerna, sa Mats Dillén.

Men han vill dock inte säga om det borde ske en ren sänkning av lägstalönerna eller om de borde utvecklas på något annat vis. Samtidigt säger han att stora höjningar av lägstalönerna skulle vara olyckligt för sysselsättningen. Och han tillägger att en annan väg kan vara lönesubvention till vissa jobb.

Regeringen har beslutat att ge landets lärare ett extra påslag vid sidan av avtalshöjningarna på 3 miljarder per år. Mats Dillén uppfattar det som att det finns en bred acceptans för detta och då tror han inte att regeringens beslut betyder något för avtalsrörelsen.

Han resonerar liknande när det gäller LO:s krav på lönepåslag utöver industrinormen till kvinnodominerade branscher.
– Det måste dock finnas enighet om det. En satsning på en grupp får inte följas av att andra ökar sina lönekrav, sa Mats Dillén.