Foto: Claudio Bresciani Bild: Claudio Bresciani

Betydligt fler arbetare än tjänstemän arbetar deltid. Och medan deltid är påtvingat för arbetarna jobbar tjänstemän oftast deltid därför att de själva vill det.

Av samtliga de 4,1 miljonerna anställda i Sverige arbetar 26 procent deltid. Men bakom den siffran finns stora skillnader beroende på klass, kön och yrke, visar en rapport från LO som bygger på Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar.

Bland arbetare är 33 procent deltidsanställda. Men medan mansdominerade förbund som Elektrikerna, Målarna, Pappers och Byggnads knappt har några deltidsarbetande medlemmar är 69 procent av arbetarna i detaljhandeln deltidsanställda. Inom vård och omsorg jobbar 58 procent av arbetarna på deltid.

Bland tjänstemän arbetar bara 21 procent på deltid: 30 procent av de kvinnliga tjänstemännen och 11 procent av de manliga. Och medan andelen deltidsarbetande bland arbetare i många år har legat stilla på en hög nivå, trots alla ansträngningar att skapa heltidsjobb, har deltidsarbete bland tjänstemän minskat.

Intressant nog har deltidsarbete bland män i arbetaryrken till och med ökat de senaste åren.

Klassklyftan är i själva verket djupare än siffrorna ovan antyder. Det främsta skälet till deltidsarbete bland arbetare är nämligen att heltidsarbete saknas: 36 procent av de intervjuade i SCB:s undersökningar anger det svarsalternativet, följd av de 13 procent som anger ”studier” och de nio procent som anger ”sjukdom”. Av de tjänstemän som arbetar deltid säger bara 15 procent att det beror på att heltidsarbete saknas.

Att deltidsarbete för tjänstemännens del ofta är frivilligt, kanske särskilt bland kvinnor med små barn, speglas också i att 47 procent av de deltidsarbetande kvinnorna i tjänstemannayrken (och 35 procent av männen) har en heltidsanställning i botten. De kan alltså öka sin arbetstid igen när de vill. Bland deltidsarbetande arbetare har bara 14 procent av kvinnorna och 13 procent av männen en heltidsanställning att återvända till.

Räknat i antal personer finns de flesta deltidsanställda inom vård och omsorg, tätt följd av detaljhandeln.

– Det här är jättebekvämt för arbetsgivarna, och så länge arbetslösheten är hög kan de fortsätta, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

– Men de binder ris åt egen rygg. Det börjar bli brist på undersköterskor – och ett skäl är att yrket förknippas med deltid och dåliga villkor. Om den allmänna attityden är att de här jobben inte går att försörja sig på kan det ta en ände med förskräckelse.

Sedan 2010 har Kommunal samverkat med arbetsgivarna för att skapa fler heltidsanställningar, men utvecklingen har gått långsamt. Inför valet 2014 lovade S-ledaren Stefan Löfven att heltid skulle göras till norm om det blev rödgrön majoritet bland de kommunala arbetsgivarna i Sveriges kommuner och landsting (SKL) – vilket det blev.

– Jag räknar med att SKL sätter sig ner med Kommunal och de andra facken och löser frågan i avtalsrörelsen 2016, säger Torbjörn Johansson. Det går ju att anställda på heltid i alla branscher.