Lenita Granlund. Foto: Henrik Montgomery Bild: Henrik Montgomery

Barnskötarna förstår att Kommunal vill satsa särskilt på undersköterskornas löner i den kommande avtalsrörelsen, hävdar Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

– Vi har talat mycket om undersköterskorna hela det senaste året. Vi har inte fått några negativa reaktioner från andra medlemsgrupper på det, säger Lenita Granlund, som mötte journalister på en pressträff vid LO Mediehus i dag, måndag.
– Någon måste gå före om vi ska börja minska värdediskrimineringen av kvinnligt dominerade yrkesgrupper. Jag tror att även barnskötarna inser det, och förstår att vi inte lämnar dem i sticket.

Sedan över 15 år fungerar löneökningarna för industrins anställda som en norm – ett ”märke” – för alla andra grupper när de förhandlar om sina löner. Det betyder att exempelvis undersköterskor inte kan få större löneökningar i procent än verkstadsarbetarna. Och alltså aldrig kan komma ikapp dem lönemässigt.

Den ordningen har Kommunal allt svårare att ställa upp på. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 14 september klargjorde Kommunal att landets 150 000 undersköterskor måste beviljas löneökningar utöver ”märket” i avtalsrörelsen 2016. Det är förbundets ”villkor för att gå in i en LO-samordning inför nästa års avtalsrörelsen”, enligt debattartikeln.
– Undersköterskorna är ingen jättegrupp. Det blir inte så stora kostnader även om man höjer lönen för hela gruppen. Undersköterskorna utgör fyra procent av den arbetsföra befolkningen, säger Lenita Granlund med adress till de kritiker som anser att den prioriterade gruppen måste avgränsas tydligare.
Hur mycket utöver ”märket” ska undersköterskorna ha för att Kommunal ska vara med i LO-samordningen?
– I diskussionerna med de övriga LO-förbunden utgår vi från det mål som förbunden enades om i våras, svarar Lenita Granlund. Nämligen att lönegapet mellan könen ska halveras till år 2028. Det kräver 0,5 procent mer per år till kvinnorna.
På frågor om vådan av att LO-förbunden inte går i takt inför avtalsrörelsen svarar Lenita Granlund att ”vi kan inte vara med i samordningen om Kommunals medlemmar inte får någon utväxling av det”.
– Vi är 520 000 medlemmar. Vi är rätt starka. Vi kan stå för oss själva.
Enligt Lenita Granlund skulle Kommunal ha haft en lika god löneutveckling de senaste åren utan en LO-samordning.
– Ja, det är uppenbart. Löneökningar motsvarande märket skulle vi ha fått också på egen hand, om inte annat så därför att Medlingsinstitutet skulle ha föreslagit sådana löneökningar vid medling.
Inför valet 2014 lovade S-ledaren Stefan Löfven att med en socialdemokratisk majoritet i Sveriges kommuner och landsting (SKL) skulle rätt till heltidsanställning införas i de kommunanställdas kollektivavtal. Men i en radiointervju i lördags svävade SKL:s nya ordförande Lena Micko (S) på målet. Om personalen ska få rätt till heltid är en ”verksamhetsfråga” snarare än en avtalsfråga, sa Lena Micko.
– Helt oacceptabelt, säger Lenita Granlund. Frågan ska in i avtalsrörelsen. Sedan tar det tid att införa rätten till heltid. I en del kommuner kräver det omorganisationer, i en del verksamheter kräver det resurstillskott.
Tryggare anställningar är ett tredje viktigt krav för Kommunal. I kommunerna utgör de visstidsanställda nu 33 procent.
– Allmän visstidsanställning är helt horribel, säger Lenita Granlund. Den har öppnat alla dörrar. Arbetsgivarna ringer in visstidsanställda på morgonen, vid lunch och när det är läggdags i äldreomsorgen. Dessemellan är det tomt.
– Vi anser i grunden att allmän visstid ska bort ur lagen om anställningsskydd. Men nu finns inte en riksdagsmajoritet för det. Därför måste vi slåss för tryggare jobb i avtalsrörelsen.