Regeringen lanserar en rad reformer för att minska sjukfrånvaron. Vårdcentraler som kan hantera psykisk sjukdom och stimulans för arbetsgivare som hjälper sjuka anställda tillbaka är ett par av dem. Men mycket ligger ännu på ritbordet.

– Sedan 2010 har sjukfrånvaron ökat med 70 procent, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll när hon presenterade sitt åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro i dag, onsdag.

Utvecklingen måste brytas, fastslår ministern. Men det finns ingen enskild reform som kan vända trenden. I stället lägger Annika Strandhäll fram ett program i sju punkter.

  • Ökad jämställdhet, bland annat genom en tredje pappamånad. Kring årsskiftet ska regeringen tillsätta en utredning om en ”modernare” föräldraförsäkring. Tanken att ökad jämställdhet kan minska sjukfrånvaron har en del stöd i forskningen, som visar att skillnaderna i sjukskrivning mellan män och kvinnor gör sig gällande först efter andra barnets födelse.
  • Bättre arbetsmiljö, bland annat genom bättre bemanning i äldreomsorg och sjukvård, satsningar inom skolan och en ny arbetsmiljöstrategi som regeringen ska presentera i början av 2016. Den nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket beslutade om i går, tisdag, blir ett led i arbetet för minskad stress och psykisk ohälsa på arbetsplatserna.
  • Förstärkning av Försäkringskassan, så att den orkar hålla i sjukskrivningsprocessen. I dag blir den bedömning av arbetsförmågan som ska göras efter 90 respektive 180 dagar med sjukpenning ofta inte av. Regeringen vill att Försäkringskassan oftare kompletterar de behandlande läkarnas utlåtanden med en egen försäkringsmedicinsk utredning.
  • Bättre rehabilitering, framför allt rehabilitering på arbetsplatserna. Många arbetsgivare tar redan sitt ansvar, men särskilt i kommuner och landsting finns brister. Regeringen ska överväga om staten ska betala en del av arbetsgivarnas kostnader för rehabilitering. Men även mer generella ekonomiska drivkrafter är på gång. Annika Strandhäll tänker sig då snarare att premiera bra arbetsgivare än straffa de dåliga. ”Skarpa förslag kommer i närtid”, lovar ministern. Hon vill se pilotprojekt för att pröva krav på läkarintyg tidigare i sjukskrivningen. En annan tanke är att stimulera kollektivavtal om arbetsmiljön.
  • En primärvård som är bättre på psykisk ohälsa. För detta anvisar regeringen pengar i sitt budgetförslag. Psykiatriska diagnoser ligger bakom 35 procent av männens sjukskrivningar och 46 procent av kvinnornas, vilket primärvården inte är anpassad till.
  • Ökad kunskap om sjukskrivningar genom nya utredningar och analyser.
  • En reform av aktivitetsersättningen, som är en motsvarighet till förtidspension för unga under 29 år. När reformen kommer, och vad den går ut på, preciserar inte Annika Strandhäll.

LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin ser risker med att regeringen sätter upp ett konkret mål för hur många som ska ha sjukpenning.

– Risken finns att Försäkringskassans bedömning blir tuffare och att sjuka slängs ut.

Både LO och TCO ser däremot ljust på att regeringen betonar arbetsgivarnas ansvar för de anställdas hälsa.