ARBETET GRANSKAR Flera tunga vd:ar i statliga företag går i direkt konfrontation mot regeringens politik. Det sker genom ett aktivt engagemang i styrelserna för Svenskt Näringsliv och dess organisationer. Arbetet har kartlagt vd:arna och hur de protesterar mot sin ägares sätt att styra Sverige.

Slopandet av ungdomsrabatten på anställningar, begränsningen av rot- och rutavdrag, protester mot förslag om villkor på kollektivavtalens nivå vid offentliga upphandlingar samt underkännande av regeringens energipolitik är några av de politiska frågor där flera mycket tunga statliga vd:ar går i konfrontation mot sina bolags ägare – regeringen.

Det sker genom politiska utspel i Svenskt Näringsliv och de anslutna arbetsgivarorganisationerna. I dessa fall nöjer sig inte de statliga företagen med att vara medlemmar, begära stöd i arbetsgivarfrågor och få förhandlingshjälp. De är aktiva i styrelserna.

I Svenskt Näringslivs styrelse sitter tre statliga vd:ar som ordinarie ledamot eller suppleant, i Svensk Handel sitter två tunga vd:ar, i Almega Tjänsteförbunden sitter fyra stycken och utgör en fjärdedel av styrelsen.

I Almega Medieföretagen, Almega IT och Telekomföretagen, Gruvornas Arbetsgivarförbund, Energiföretagens Arbetsgivare­organisation och Almega Bemanningsföretagen sitter också representanter från de högsta ledningarna i olika statliga bolag.

Vattenfalls koncernchef Magnus Hall och dess Nordenchef Torbjörn Wahlborg sitter båda i Svenskt Näringslivs styrelse, som fattar de viktigaste besluten i organisationen inklusive de politiska målen.

Svenskt Näringsliv kräver en ändrad energipolitik och att kärnkraften blir kvar. ”Politiska beslut om ökade subventioner på exempelvis vind- och solkraft och höjd skatt på kärnkraft är som att slå på en som ligger”, står det på svenskt Näringslivs hemsida.

Näst högste chefen i Vattenfall, dess Nordenchef Torbjörn Wahlborg, är även ledamot i Energiföretagens styrelse.

Stora företag som Vattenfall betalar miljontals kronor i avgift till Svenskt Näringsliv. Sammanlagt betalar de statliga företagen tiotals miljoner i avgifter till arbetsgivarnas organisationer.

Arbetet har begärt en kommentar av Magnus Hall eller Torbjörn Wahlborg om deras engagemang i Svenskt Näringsliv. Trots att de har dess tunga förtroendeuppdrag har ingen av dem tid att svara på frågor.

Svenskt Näringsliv har de senaste månaderna bedrivit en omfattande kampanj mot en av regeringens profilfrågor, den om att slopa ungdomsrabatten på jobb.

Även arbetsgivarna i Svensk Handel har kraftfullt protesterat mot slopandet av ungdomsrabatten. I ett uttalande från deras stämma i våras heter det att regeringens politik leder till färre jobb. Organisationen är även missnöjd med begränsningarna av rot- och rutavdragen, återinförande av särskild löneskatt för personer över 65 år och höjningar av bensin- och dieselskatten.

I stämmolokalen satt två tunga statliga vd:ar: Ann Carlsson, Apoteket AB, och Magdalena Gerger, Systembolaget. Båda är ledamöter i Svensk Handels styrelse.
Även dessa har avböjt att kommentera sitt engagemang. Magdalena Gerger hänvisar till fulltecknad almanacka.

I Almega Tjänsteförbunden, som är ytterligare en av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer, är SJ, Post Nord, Svensk Bilprovning och Swedavia representerade med personer från högsta ledningen.

Liksom andra arbetsgivarorganisationer under Almegas paraply har man fört fram kraftig kritik mot regeringens vårbudget. Organisationen hävdar att statsbudgeten slår mot tjänstesektorn och leder till högre arbetslöshet.

I Almega Medieföretagen är ledningarna för Sveriges Television och Sveriges Radio representerade. Sedan en kort tid är SVT:s plats vakant, men tillsätts igen i slutet av månaden.

Organisationen har bland annat dragit igång protester mot tankarna på att stat, kommuner och landsting ska kunna kräva villkor på samma nivå som i kollektivavtalen när de gör upphandlingar. Det ligger helt i linje med Svenskt Näringslivs protester i samma fråga.

I styrelsen för Gruvornas Arbetsgivareförbund sitter vd och HR-chef för LKAB. Den här veckan tog Jan Moström plats på vd-stolen och övertog automatiskt posten i gruvarbetsgivarnas styrelse från sin företrädare. Det samma gäller i branschorganisationen Svemin. Nyligen protesterade organisationen kraftigt mot regeringens beslut att stoppa kalkbrytning i Ojnareskogen på Gotland, och kallade politikernas agerande anmärkningsvärt.

Jan Moström satt redan tidigare i arbetsgivarnas styrelse som representant för Boliden, men har nu bara bytt stol till LKAB:s plats.

I Svenskt Näringslivs styrelse sitter också representanter från bolag där staten är delägare tillsammans med andra nordiska stater och näringsliv. Det gäller Carina Malmgren Heander från SAS (Staten äger 21 procent av bolaget) och Malin Frenning från Telia Sonera (Staten äger 37 procent).

Carl von Scheele

Statliga vd:ar som är aktiva i styrelser inom Svenskt Näringsliv

DIRRAR-1

DIRRAR-2

DIRRAR-3

ny-bild-dir-5

Opartiska arbetsgivare
samlas i Arbetsgivarverket

Inte alla arbetsgivarorganisationer som har statliga medlemmar gör kraftiga politiska utspel som Svenskt Näringsliv.

I Arbetsgivarverket är 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området medlemmar.

Där hittar man också några aktiebolag, men dessa är knutna till högskolor, Luftfartsverket och andra myndigheter.

På sin hemsida redovisar Arbetsgivarverket sina ståndpunkter, men gör inga politiska utspel. Några exempel:
• Arbetslinjen ska vara ledstjärna i socialförsäkringen.
• Arbetet med att förändra nuvarande trygghetssystem måste fortsätta. Arbetslinjen ska stärkas och omställning och rörlighet stimuleras.
• Lagstiftningen borde öppna för flexiblare arbetstidsbestämmelser.
• Lagstiftningen borde ta hänsyn till små myndigheter på samma sätt som till företag med få anställda.