Rättvisans man

Under 20 år som chef på LO-TCO Rättsskydd har Dan Holke sett hur arbetslivet blivit tuffare. Inte minst utländsk arbetskraft far numera illa i Sverige.
– Svenskt Näringsliv motsätter sig allt som på något vis skulle leda till lika villkor för alla arbets­tagare och sund konkurrens, säger han.

– De kämpar i själva verket med näbbar och klor för att utländska företag ska få komma in i landet och slå ut de egna medlemsföretagen, säger Dan Holke när han tar emot Arbetet i LO-TCO Rättsskydds lokaler, en asfaltsraka från LO-huset.

Arbetet tog hissen upp till LO-TCO Rättsskydd för att samtala med Dan Holke om hans många år i arbetsrättens tjänst. Tanken var att få perspektiv på utvecklingen.

Om ett par veckor bränner det till för specialisterna på arbetsrätt. Då kommer utredningen om utstationeringsdirektivet och Lex Laval, den viktigaste på länge. Vårt samtal ska handla om 20 år som chef och 28 år i arbetsrättens tjänst, men skjuter in på denna dagsaktuella fråga.

Lagen tillåter konkurrens med osunda metoder när utländska företag jagar uppdrag i Sverige.

– Den har lett till färre kollektivavtal med utländska företag. Året före Lavaldomen tecknade Byggnads 100 sådana avtal. Numera är det inte fler än 35 per år.

Enligt lex Laval ska de utländska företagen följa minimivillkor i det svenska utstationeringsdirektivet, som bygger på EU:s regler.

– Poängen med lagen är att företag som har verksamhet i andra länder ska kunna ta uppdrag här och skicka hit personal som sedan återvänder hem och fortsätter jobba.

– Men många företag anställer personal enbart för jobb i Sverige. Registreringen i ett annat land är bara en formalitet.

Förslagen om ett par veckor kan komma att föreslå bekräftelseavtal som en lösning på problemet.

I dessa kollektivavtal, bekräftelseavtal, åtar sig utländska arbetsgivare att följa minimivillkoren i utstationeringsdirektivet. Och facket skulle kunna använda stridsåtgärder om arbetsgivare vägrar teckna avtal.

Dessutom skulle den utländska arbetstagaren inte behöva vara med i ett svenskt fack för att hävda sin rätt om arbetsgivaren bryter mot villkoren.

Vid sidan av dessa problem finns arbetstagare som kommer från länder utanför EU. Sverige har kanske de mest generösa reglerna för arbetskraftsinvandring från tredje land, konstaterar vi under samtalet.

Men de villkor som arbetsgivaren beskriver i ansökan till Migrationsverket visar sig ofta inte stämma i verkligheten.

Arbetsdomstolen (AD) har slagit fast att det är anställningsavtalet som gäller, inte de arbetsvillkor som man uppgett till Migrationsverket.

– Arbetserbjudandet visar sig inte vara vatten värt, men det skulle vara ganska enkelt att åtgärda genom att villkoren i det ska gälla och inte kunna ändras.

Dagens lagstiftning är vare sig stark för utländska arbetstagare eller motverkar osund konkurrens.

I samtalet med Dan Holke pekar han på några enkla juridiska lösningar, som skulle leda till stora förbättringar. En tung bromskloss är emellertid arbetsgivarsidan.

– Den har inget som helst vilja att åstadkomma lika konkurrens. Det kan man tycka är en märklig hållning.

– Men i Svenskt Näringsliv styr storföretagen. De har intresse av att hyra in billig arbetskraft från tredje land. Då kan de ligga kvar med stora arbetsplatser i Sverige.

– De mindre underentreprenörerna, som ska konkurrera med utländska arbetsgivare, har ett rent helsike.

Chefsjuristens samhällsengagemang lyser hela tiden igenom och vi landar i de dagsaktuella frågorna.

En gång i tiden var det samhällsintresset som ledde in honom på juridikens breda väg. När det var dags att söka till universitetet bestämde han sig för juridikstudier först i samma stund som pennan gled över ansökningshandlingarna.

– Jag såg det som en möjlighet att jobba med samhällsfrågor.

Efter en runda i domstolsväsendet och på Kommerskollegium kom han som vikarie till LO-TCO Rättsskydd och blev kvar.

Hans första huvudförhandling i AD gällde Timrå kommun, som sålt sitt bussbolag. Den S-ledda kommunen hade brutit mot mbl. Privatiseringar var i slutet av 1980-talet mycket mer politiskt kontroversiella än vad de är idag.

– Målet var inte extra svårt, men hade extra nerv.

Dan Holke vann sitt första mål och har sedan dess haft många fler framgångar som företrädare för utsatta arbetstagare. Bara under förra året drog hans jurister in över 330 miljoner kronor i skadestånd och andra ersättningar till vanliga löntagare.

Några tillbakablickande ord är nog ett måste i en jubileumsintervju. Den givna frågan är:

Generellt sett, vilken är den största förändringen i arbetsrätten?

– Det är hur reglerna för visstid lättats upp i las. Numera krävs inga skäl alls för visstidsanställning. Med lite fingerfärdighet kan en arbetsgivare använda sig av dem hur länge som helst.

Går det inte att hålla emot?

– Nej, inte i praktiken. I AD går det inte att driva sådana mål.

En enkel lösning vore en gräns för visstid på till exempel två år, men oavsett partifärg är politikerna restriktiva med lagändringar. Inget läger vill ha en svajig lagstiftning som ändras vid varje regeringsskifte.

När politikerna passar bollen till parterna för att låta dem göra upp duckar arbetsgivarna.

– I vissa avtal har reglerna ändrats lite grand, men problemet är att arbetsgivarna ser alla sådana förändringar som inskränkningar av deras arbetsledningsrätt.

Allt i Dan Holkes vardag utgår inte från det djupa samhällsengagemanget. På fritiden luftar han gärna både strupe och intellekt med körsång i Edsbergs kyrkokör i Sollentuna utanför Stockholm.

– Man blir glad av sjungandet.

Men hur känns det att inte hålla i taktpinnen som du gör på jobbet?

– Det är bara skönt.

 

 

Bakgrund: Laval och arbetsrätten

Hösten 2004 inleder ett lettiskt företag renovering av Söderfjärdsskolan i Vaxholm med arbetare från det lettiska bemanningsföretaget Laval un Partneri. Byggnads och Elektrikerna kräver svenska villkor för arbetarna och tar till stridsåtgärder. Renoveringen avbryts.

AD dömer 2009 de båda förbunden till att betala ett skadestånd på över en halv miljon kronor efter att ha inhämtat ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Efter domen ändras utstationeringsdirektivet och möjligheterna till stridsåtgärder i dessa fall försvåras. Inget utöver minimilöner och annat i kollektivavtalens hårda kärna är tillåtet att kräva av facken, säger lex Laval.

LO och TCO anmäler staten till FN-organet ILO, som 2013 konstaterar att lex Laval strider mot internationell rätt. Dåvarande alliansregeringen uppmanas att kompensera Byggnads och Elektrikerna för skadeståndskostnaderna.

Om några veckor kommer en utredning med förslag på hur lex Laval kan skärpas.