”Övergången kommer att vara strulig”

Var femte niondeklassare vid Borgsmoskolan i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping går ut utan fullständiga betyg. Borgsmo är en av de skolor som haft svårt att rekrytera legitimerade lärare till höst­terminens start.

Tidigare kunde Thomas Stenberg, rektor på Borgsmoskolan, sätta betyg åt sina obehöriga lärare. Men sedan det nya legitimationskravet trädde i kraft är han inte längre behörig.

Nu måste även rektorer ha legitimation för att sätta betyg. Jag har sökt, men Skolverket dröjer, säger Thomas Stenberg.

Borgsmoskolan i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping har länge dragits med dåligt rykte. Var femte elev i årskurs nio går ut med ofullständiga betyg. Och omsättningen på lärare har varit hög genom åren.

Borgsmoskolan är också en av de skolor som har haft svårt att rekrytera legitimerade lärare till terminsstarten.

– Men jag tycker ändå att jag haft lite tur. Alla lärare på skolan är utbildade, även om nio nyrekryteringar fortfarande väntar på sina legg, säger han.

Eftersom Thomas Stenberg inte själv kan sätta betyg åt skolans obehöriga lärare, överlåter han det till dem med legitimation. Att vissa lärare får extra mycket att göra, ser han inte som ett problem.

– Det är ett ansvar de måste ta. Men det förstås – är man ensam lärare i ett ämne kan det bli tufft. Men de större ämnena, där kan de dela upp betygsättningen, säger han.

Malin Duran Lundblad undervisar i svenska som andraspråk och SO på Erlaskolan i Norrköping. Hon har legitimation, men skulle inte kunna tänka sig att sätta betyg åt sina obehöriga kolleger.

– På vår skola sätter rektor betyg åt dem som saknar behörighet. Det känns som en rimlig lösning. Att sätta betyg åt andra hade inneburit alldeles för mycket arbete, säger hon.

Malin Duran Lundblad tror att svensk skola har en tuff period framför sig, men att legitimationsreformen kommer att lyfta yrket.

– Övergången kommer att vara strulig. Men om tio år, när allt är i hamn, då kan vi vara stolta över att vi har en bra skola, säger hon.