Arbetsgivare skriker efter teknisk personal. Ändå har de tekniska YH-utbildningarna svårt att fylla sina lektionssalar. Metall kräver flera åtgärder som skulle locka fler till studierna.

I år har Yrkeshögskolan, YH, en ny flik på sin hemsida: Restplatser. In i det sista inför starten av höstterminen försöker utbildningsanordnare med tomma stolar locka elever.

Speciellt utsatta är arrangörer av tekniska utbildningar, som ofta har gjort dyra investeringar i sina skolor. Var och var annan utbildning under fliken ”restplatser” är teknisk. Fastighetstekniker, betongingenjör, vindkraftstekniker, mättekniker, förpackningstekniker … Listan kan göras mycket lång.

För att kunna köra en utbildning måste gruppen var kring 20 personer på grund av anslagens utformning.

– Utbildningar som fungerar bra tvingas lägga ner när inte tillräckligt med behöriga sökande finns, säger Josefine Larsson, utredare på Metall.

Förbundet vill se flera åtgärder och understryker att parterna i Industrirådet är överens om det mesta på denna punkt.

Fler måste få behörighet att söka teknikutbildningarna på YH. Idag krävs examen från något av gymnasiets yrkesprogram, som industritekniskt eller fordonstekniskt. Men i gymnasievalet är andra program mer populära.

– Ofta upptäcker man först i vuxen ålder hur intressanta teknikyrken är och inser då sitt felval i gymnasiet. Därför vill vi ha ett tekniskt basår på Komvux.

Men Metall vill också se ett annat anslagssystem som möjliggör utbildning av mindre grupper på de tekniska YH-utbildningarna.

– Många utbildningsanordnare har svårt att få ihop 20, 25 elever till en kurs, medan på gymnasiets yrkesprogram kan det räcka med 8 till 10 elever.

Ett annat viktigt krav är längre tillståndsperioder. När en utbildningsarranordnare får grönt ljus av YH-myndigheten gäller det i två år. Sedan måste ett nytt tillstånd inhämtas.

Med dyra investeringar och stora marknadsföringskostnader när utbildningen startar är det många anordnare som inte vågar satsa.

– Vi vill ha mer stabilitet i systemet. Utbildningar ska inte behöva läggas ner efter två år när man kommit på rull. Ryckigheten är ett problem, säger Josefine Larsson.

Yrkeshögskolan är uppbyggd genom privata- och offentliga utbildningsarrangörer, som utformar utbildningar och får dem godkända av myndigheten. Ett viktigt kriterium är att utbildningarna ska täcka behov på arbetsmarknaden.

Just de tekniska utbildningarna leder ofta garanterat till jobb, men hör ändå inte till de populäraste. Lokförare är efterfrågat, men sett till antalet sökande är det tandsköterska (6 900 sökande), vårdadministratör (6 600) och apotekstekniker (3 200) som står högst i kurs. På grund av Yrkeshögskolans konstruktion släpar statistiken efter och gäller 2014. Årets rankinglista publiceras någon gång efter årsskiftet.