Läkare som rekryteras från utlandet till svenska vårdcentraler får långt ifrån alltid den introduktion som krävs, visar en undersökning av Läkartidningen. Av de läkare som rekryterats till primärvården i landsting/regioner sedan 2010 jobbar knappt tre av fyra kvar.

Två av de arbetsgivare som lyckats bäst – Region Jönköpings län och Landstinget Dalarna – påpekar att det är viktigt att tänka på hela den nyanlända familjens integration i samhället, och att läkaren måste placeras på en fungerande arbetsplats med kollegor som kan handleda i början.

– Sätter man dem på vårdcentraler där det inte finns en enda ordinarie läkare fungerar det inte, säger Margaretha Nordman, HR-expert, Landstinget Dalarna, till tidningen.

Flera landsting tycker att de har lärt sig av tidigare misstag vid rekryteringar. Flera använder också tidigare utlandsrekryterade läkare som mentorer åt nykomlingarna.

En anonym läkare som tidningen talat med berättar om hur han nästan brände ut sig på en överbelastad, underbemannad vårdcentral. Svenskakursen han fick, tre månader, var långtifrån tillräcklig. Han arbetade ofta över och läste i lokaltidningen att hans vårdcentral fick sämst betyg av patienterna. Han gick till psykolog, men fick inget stöd eller avlastning av arbetsgivaren. Nu har han sagt upp sig, flyttar till en annan svensk stad och börjar på en privat vårdcentral.

Läkarförbundet har noterat att de utlandsutbildade läkarna relativt ofta står utanför facket och satsar särskilt på att värva dem.

– Vi får vissa rapporter från lokalföreningarna om att de utlandsutbildade läkarna har sämre villkor, säger Läkarförbundets Joel Hellstrand till tidningen.