LO fortsatt kritiskt mot lärarlönelyft

Regeringens löfte om statliga pengar till lärarnas löner kommer att väcka kompensationskrav från andra grupper av offentligt anställda, befarar LO. Men lärarfacket anser att lärarnas situation inte liknar någon annans.

Redan när Socialdemokraterna och Miljöpartiet utlovade extra pengar till lärarlönerna i valrörelsen i höstas protesterade LO högt.

– Förslagen är en riktig gökunge som inte hör hemma i den svenska modellen, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Arbetet.

Ingenting i den reform som statsminister Stefan Löfven presenterade i Visby på måndagskvällen får LO att mildra kritiken.

– Det är fortfarande lika fel att staten lägger sig i lönebildningen, säger LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin. Att staten går in och pekar ut vilka yrkesgrupper som ska ha mer är en väldigt farlig väg. Vem står då näst på tur?

– Vad staten kan göra är att höja statsbidragen till kommuner och landsting, vilket LO också har krävt. Men inte höja lönerna för en viss grupp. Det kommer att väcka kompensationskrav, inte minst från andra grupper inom offentlig sektor.

Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström är inte överraskad av LO:s kritik.

– Men som Stefan Löfven sa igår: Vad är alternativet? Allt börjar i skolan. Utan den finns inga andra jobb heller.

Mathias Åström förnekar inte risken för kompensationskrav från andra grupper.

– Men en bra skola är ett så grundläggande samhälleligt behov att regeringen valt att genomföra reformen trots risken. Och vi håller med. Det handlar inte om att tillmötesgå allmänna krav på högre löner. Skolans situation är speciell.

När staten bidrar med extra pengar för lärarnas löner är risken uppenbar att arbetsgivarna – alltså kommunerna och friskolorna – skjuter till mindre för ordinarie löneökningar. Det problemet har tagits upp när regeringen har diskuterat reformen med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, liksom med arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Almega och Friskolornas riksförbund.

– Lösningen är att den särskilda satsningen på skickliga lärare sjösätts vid sidan om den ordinarie lönebildningen, säger Mathias Åström. Med andra ord inte i april vid lönerevisionen i de kommunala skolorna, och inte i september då de privata skolorna reviderar sina löner.

Enligt Mathias Åström har SKL också sagt i samtalen att kommunerna ska fortsätta att ta ansvar för lärarlönerna, oavsett statens tillskott.

Ett motiv för regeringen att satsa på höjda lärarlöner är att behovet av behöriga lärare ökar snabbt, samtidigt som få söker sig till lärarutbildningarna. Genom att särskilt skickliga lärare får högre löner – pengarna räcker till 3 000 kronor mer i månaden för 60 000 lärare – ska läraryrket bli mer attraktivt.

I dag är lönerna i den svenska skolan sammanpressade. Klarar arbetsgivarna en mer individuell lönesättning utan att skapa konflikter i skolorna?

– Det är samma utmaning som på alla andra arbetsplatser med individuell lönebildning, svarar Mathias Åström. Löneskillnader kommer att kännas nytt och obekant. Arbetsgivarna måste kunna förklara vilka kriterier de tillämpar.