En världskrigsrubrik larmar. Danska företag anställer helst utlänningar, står det.
Man undrar ju vad som rör sig i redaktörens huvud, tänker jag och bläddrar vidare.
Jag sitter framför en frukost i Köpenhamn och sväljer mitt va-fan-håller-dom-på-med-skratt. Eftersmaken är bitter.
Danskar.
Jag läser artikeln igen. Det är en sådan där rosa tidning som är mer intresserad av pengar än människor.
Det är val den 18 juni och kriget om väljarna rasar. Dansk Folkeparti, som är de främlingsfientligas parti, ser ut att göra ett ännu bättre val än förra gången.
Redaktören på den rosa tidningen är inte sen att surfa på vågen.
Tidningen anlitade en firma som ringde till 2 000 vd:ar. De fick frågan om de hellre skulle anställa en kvalificerad utlänning eller en okvalificerad dansk.
Läs gärna en gång till.
Frågan var alltså om du hellre skulle anställa en kvalificerad utlänning eller en okvalificerad dansk.
Det kommer kanske inte som någon chock om jag berättar att cheferna föredrog kompetent personal framför inkompetent.
Den listiga redaktören fick en fin-fin utlänningsrubrik att dra på. Sen spelade det ingen roll att av de 2 000 tillfrågade var det endast 575 som svarade. Det viktiga är rubriken. Det är med den som scenen sätts och som alla vet är det svårt att ändra på en föreställning som rullat i gång.
Danskar älskar att håna svenskar för att vi inte vågar ta migrationsdebatten. Bakom ett sådant påstående finns det en idé om att det finns en öppnare debatt i Danmark.
Av alla konstiga påståenden är det nog det konstigaste. För det finns få saker som är så enfaldiga som den danska migrationsdebatten. Den är enkel att sammanfatta. Nästan alla partier vill ha tuffare tag mot migranter.
Sen slår det mig att vi alla är fiskar i skilda akvarier. Små guppyer som simmar runt och biter varandra i stjärten samtidigt som vi tänker att firrarna i grannakvariet är dumma i huvudet. Det är svårt att fatta hur vattnet är i de andra akvarierna, men jag simmar hellre runt i ett svenskt än i ett danskt.
