Förra tisdagen dök en bild upp i mitt Twitterflöde som brutalt sammanfattade den svarta vecka som passerat. En livlös liten pojkkropp bars upp ur en båt av en grekisk fiskare som hjälpt till när en båt med 90 personer kantrat utanför Rhodos. Pojkens kläder dröp av vatten. På huvudet satt en stickad toppluva.
Det är kallt att korsa Medelhavet på våren.
Olyckan skedde strax efter den största båtflyktingkatastrofen som hittills inträffat i Medelhavet. De flesta uppgifter pekar på att det var 900 passagerare på den båt som sjönk utanför Sicilien förra helgen. 50 av dem tros ha varit barn. Enbart 27 överlevde, samtliga var unga män.
Palermos borgmästare skrädde inte orden när han intervjuades i P1 och kallade det för ett massmord, sanktionerat av EU.
Jag tänker på dessa händelser efter att ha sett Anna Perssons och Shaon Chakrabortys dokumentär Förvaret på Folkets bio (som Arbetet Kultur tidigare har uppmärksammat).
De har följt verksamheten på ett flyktingförvar i Flen under drygt ett år och fått en unik inblick i en annars sluten verksamhet. Förvaren är de sista anhalterna innan utvisning ur Sverige. Där hålls människor inlåsta dygnet runt och besöksrummen, rastgården och de låsta dörrarna påminner om vilket fängelse som helst. ”Vi har inte ens gjort något brott!”, säger 20-åriga Sami, som talar bra svenska och får agera tolk för de andra i förvaret.
Han får en fin kontakt med två anställda, Sophie och Solveig, som under sina frekventa rökpauser pratar om hur de fått kritik från arbetsgivaren för att de inte uppträtt tillräckligt ”tjänstemannamässigt”.
De är för sociala, dukar upp maten för fint, bryr sig för mycket. Det skapar obalans hos personalen, förklarar chefen. Under en kvällsfika med Sami pratar de om sina semestrar. Hur de ska åka utomlands och sola. ”Du behöver bara en timme i solen för att bli brun – orättvist!”, säger Solveig.
Sami kontrar med att orättvisa är att svenskar får besöka hans land – till och med köpa hus och mark! – men han tillåts inte att vara här. Jorden är den allra minsta planeten, varför kan vi inte samsas om den? fortsätter Sami med uppriktig undran. Sophie och Solveig svarar honom med tystnad.
Det är lätt att förstå dem. Vem kan förklara var och varför vissa får leva och inte andra?
Sami i filmen Förvaret. Foto: Råfilm
