Arbetsgivarna vill ändra på modellen för beräkning av avtalens lönehöjningar. Riksbanken och facken vill hålla fast vid den gamla metoden.

Det framkom på ett seminarium på tisdagen. Seminariet handlade om lönebildning i den kommande avtalsrörelsen och ordnades av Svenskt Näringsliv. Organisationens vice vd Christer Ågren förklarade att det var första gången som arbetsgivarna arrangerat en sådan diskussion mellan fack och arbetsgivare inför en avtalsrörelse. Han sa att det kan bli en problematisk avtalsrörelse och att förhoppningen med seminariet var att parterna bättre ska förstå varandra och lättare kunna komma överens i avtalsrörelsen.

Svenskt Näringsliv riktade in diskussionerna på två punkter: de ekonomiska förutsättningarna samt lägstalöner och sysselsättningen.

LO-ekonomen Mats Morin pratade om det ekonomiska läget och berättade att LO-ekonomernas bedömning är att löneutrymmet de närmaste åren ligger mellan 2,5 och3,5 procent.

Vice riksbankschef Henry Ohlsson pratade om Riksbankens arbete och inflationsmålet på 2 procent. På en direkt fråga svarade han att han tycker att det viktigaste ur hans synvinkel i den kommande avtalsrörelsen är att fack och arbetsgivare tror på och utgår från inflationsmålet på 2 procent.

Den gängse modellen för löneutrymmet är produktivitetsutvecklingen plus inflation. Och det är här arbetsgivarna inte vill utgå från inflationsmålet. Enligt dem har det lett till för höga löneökningar och förlorad konkurrenskraft för den svenska industrin, eftersom inflationen under flera år varit betydligt lägre än inflationsmålet.

Anders Weihe, förhandlingschef hos arbetsgivarna i Teknikföretagen sa:

– Vi befinner oss i ett speciellt läge och måste laga efter läge. Inflationsutvecklingen de senaste åren har gjort att löneökningarna slår mot jobben. Nu måste vi göra en paus från att utgå från inflationsmålet tills vi ser att målet är stabililt.

– I stället ska vi titta på det relativa löneläget i Tyskland och i andra konkurrentländer.

Fackets invändning är att man inte kan överge en beprövad modell bara för att inflationen är lägre än målet. Och om man nu gör det, så ska man i så fall låta lönekraven följa inflationen även när den är högre än 2 procent.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert sa:

– Lönebildningen och ekonomin mår bra av stabila förutsättningar. Om vi överger modellen så kommer det att leda till större konjunktursvängningar, eftersom Riksbanken måste ta i mer om lönebildningen utgår från den faktiska inflationen.

niklashjertNiklas Hjert tror samtidigt inte att detta är det mest avgörande i den kommande avtalsrörelsen. Diskussionen om produktivitetsutveckling och bedömningar av den framtida konjunkturutvecklingen är viktigare, anser han.

Under punkten om lägstalöner och sysselsättning kunde Agneta Berge, som tidigare arbetat på LO, berätta att det finns omfattande forskning. Men den ger inget entydigt svar, förutom att det finns en viss övervikt av undersökningar som säger att höjda lägstalöner har en negativ effekt på sysselsättning.

Svenskt Näringslivs Christer Ågren sa att andelen enkla jobb är hälften så stor i Sverige jämfört med andra liknande länder och attdet beror på att lägstalönerna ligger förhållandevis högt.

susannagideonssonHandels ordförande Susanna Gideonsson förklarade att hon är trött på att tjänstesektorn alltid ska ta hand om dem som behöver enklare jobb och frågade varför inte industrin också kunde ta hand om en del av dem. Teknikföretagens Anders Weihe argumenterade emot. Det ledde till en diskussion där han stod mot både fackets Susanna Gideonsson och Karin Johansson från arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Karin Johansson sa även att hon inte vill sänka lägstalönerna. Däremot vill hon att de inte ska öka lika mycket som andra löner.

– Genom märket och industrins normering har vi ett löneutrymme, och om vi inte höjer lägstalönerna så mycket så finns det mer pengar för att öka lönespridningen, sa Karin Johansson.

Fackets Susanna Gideonsson har inte samma uppfattning:

­– Många hos oss har lägstalönen. Därför måste lägstalönen höjas ordentligt – annars sjunker det totala löneläget.