I veckan skrattade jag hånfullt åt ännu en framgångssaga. Det var oförskämt, men jag orkar liksom inte längre. Inte nu. Inte när jag läser psykologen Daniel Kahnemans bok Tänka snabbt och långsamt.
På radion förklarade någon för mig varför den danska, men inte den svenska, läkemedelsindustrin lyckas så bra just nu. Danskarna har satsat smalt – på bland annat diabetesmedicin – och det talades om ägarstruktur, bolag, universitet, forskning och boff, boff, boff.
Det låter ju som att de vet vad de snackar om.
Daniel Kahneman, som belönats med Nobelpriset i ekonomi, har i sin forskning visat att vi är byggda för att traska runt i världen och tro att vi fattar vad som händer fast vi oftast inte har en susning. Vi letar samband i ett virrvarr av fakta som sällan hänger samman. Det är så vi gör världen begriplig.
Jag säger inte att han på radion hade fel. Danskarna är säkert skitduktiga på medicin. De jobbar nog stenhårt och det var ju smart att satsa på diabetesmedicin. Diabetes följer i McDonald’s fotspår och just nu expanderar hamburgerkedjan kraftigt i Asien. Ägandet i läkemedelsbranschen är nog också viktigt. Men vad hade hänt om danskarna glömt diska provrören några gångar? Då hade vi troligen aldrig haft någon läkemedelsjätte över sundet.
Den som vill bli framgångsrik måste kämpa hårt och medvetet, men enligt Nobelpristagaren behövs också en stor skopa tur. Just det, tur. Tur är det förbjudna ordet i näringslivets framgångssagor. Men när företag, fackföreningar och deras ledare berättar om vad som ligger bakom deras framgångar så glöm inte att framgångar också beror på vanlig ren bondtur. En spilld drink kan leda till ett affärskontrakt som gjorde att företaget blev en världsledande koncern. Eller så kan turen bestå i att inte göra något alls.
Ta Google till exempel. De två studenterna som grundade företaget ville i början sälja det för en miljon dollar. För dyrt, tyckte den tilltänkta köparen, vilket ju var tur för studenterna.
Man kan ju bara undra hur många ”Googles” som köpts upp och malts sönder i företagens byråkratiska kvarnar.
Om nu turen är en viktig faktor för en människas framgång inom till exempel näringslivet så kan man ju bara gratulera de 85 rikaste i världen. De äger lika mycket som den fattigaste hälften – 3,5 miljarder – av jordens befolkning.
Tur för dem.
