Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för i år och vårändringsbudgeten innehåller reformer för åtta miljarder kronor som träder i kraft under 2015.

Flera av de reformer som stoppades i höstas kommer nu tillbaka — men inte alla.

Regeringen skriver upp BNP-tillväxten för i år. Nu räknar regeringen med att tillväxten blir 2,6 procent för att sedan stiga med 2,7 procent nästa år och 2,5 procent 2017. Underskottet i statsfinanserna beräknas bli 1,4 procent av BNP i år, för att sedan krympa till 0,7 procent 2016 och 0,4 procent 2017. Först 2018 blir det balans i budgeten.

Arbetslösheten bedöms sjunka till 7,5 procent i år, 7,1 procent nästa år och 6,7 procent 2017. Enligt regeringens prognos stiger sysselsättningen och andelen sysselsatta av befolkning stadigt de närmaste åren. I år bedöms sysselsättningsgraden landa på 66,6 procent för att långsamt stiga till 66,9 procent 2018.

Regeringen säger inget om huruvida den tror att det har blivit svårare att leva upp till målet om att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Men enligt vårbudgeten går återhämtningen på arbetsmarknaden trögt och det finns en risk för att konjunkturen utanför Sverige går åt fel håll och gör det ännu mer trögt.

Den tröga återhämtningen på arbetsmarknaden beror delvis på att befolkningen ökar snabbare än vad man tidigare trott, mest på grund av invandring av flyktingar och arbetskraft. Det kan göra att arbetslösheten blir högre än vad den annars hade blivit.

Bland de dyrare reformerna som träder i kraft 2015 finns bland annat mer personal till äldreomsorgen (en miljard kronor), 6 500 utbildningsplatser (610 miljoner kronor), höjt järnvägsunderhåll (620 miljoner kronor) och höjd a-kassa (880 miljoner kronor). De reformerna har presenterats redan tidigare.

Många av reformerna byggs ut de kommande åren, därför stiger den totala kostnaden från åtta miljarder 2015 till 20 miljarder 2016, 22,4 miljarder 2017 och 23,1 miljarder 2018. Men det kommer fler reformer nästa år än de som nu sjösätts. Till exempel har regeringen lovat att ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen och sänka skatten för pensionärer. Därför kommer de totala reformkostnaderna för 2016 att bli högre än de 20 miljarder kronorna som nu nämns för 2016.

Ett viktigt vallöfte från Socialdemokraterna var att avskaffa Fas 3 och erbjuda långtidsarbetslösa jobb i framför allt kommunerna, så kallade extratjänster. För den åtgärden avsätter dock regeringen bara 10 miljoner kronor i år. Nästa år satsas 560 miljoner kronor, 2017 satsas 1,66 miljarder och 2018 2,43 miljarder.

Reformerna finansieras framför allt genom att arbetsgivaravgiften för unga höjs redan i år och ännu mer nästa år. Det ger 5,5 miljarder i år. Finansdepartementet tar också 2,3 miljarder från ”övriga budgetförstärkningar”. Vad det är framgår inte av pressmeddelandet.

Regeringen skriver i en kommentar att förslagen i vårändringsbudgeten om höjt tak i a-kassan, höjt grundbelopp i a-kassan, höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar och höjd nivå på bostadstillägget för pensionärer kommer att minska inkomstskillnaderna något. Och andelen i befolkningen som räknas som relativt fattiga minskar något.

Kvinnors inkomster väntas öka med 0,25 procent, och mäns inkomster med 0,1 procent, som en följd av förslagen.

Regeringen skriver också att konjunkturen i omvärlden kommer att stärkas de kommande åren: ”I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, kommer dock återhämtningen, av allt att döma, att gå långsamt.”

En försämrad ekonomisk utveckling i euroområdet ses som den största risken de kommande åren.

I regeringens förra prognos som lades fram i januari spåddes en BNP-tillväxt i år på 2,4 procent och 2,7 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes landa på 7,7 procent i år för att sedan falla ytterligare till 7,4 procent nästa år. Samtidigt bedömde regeringen att underskotten i offentliga sektorns finanser skulle landa på 1,3 procent av BNP i år och 0,6 procent nästa år.