Utan lönelyft stagnerar ekonomin

Det blir ingen fart på ekonomin eftersom löneökningar­na är för små och kapitalägarna får för stora inkomster. Ojämlikheten ökar och investeringarna ligger på en låg nivå.

I en ny rapport från LO diskuteras om höjda löner kan få fart på ekonomin. Den heter Samhällsekonomi i koma – kan höjda löner återuppliva den? Rapporten är skriven av Erik Bengtsson vid Handelshögskolan i Göteborg och är en av flera som ligger till grund för projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, vars syfte är att skapa en ny lönepolitisk modell för facken.

Det handlar om att lönens andel av produktionens värde minskar medan kapitalets andel ökar. Mekanismen bakom är att reallönen ökar mindre än produktiviteten. Effekten blir enligt rapporten en omfördelning från löntagare till kapitalägare. Det har en negativ effekt på efterfrågan och det får stor betydelse eftersom löntagarna står för 70 procent av konsumtionen.

De två diagrammen intill beskriver utvecklingen. I Sverige har löneandelen minskat sedan 1980-talet, men Sverige skiljer sig från många länder genom att löntagarna ändå har fått en förbättrad reallön. I exempelvis USA har efter finanskrisen de rikaste 10 procenten fått 112 procent av inkomstökningen medan de övriga 90 procenten haft sjunkande inkomster.

Det är efter 1980 som kapital­an­delen ökat. Rapporten anger flera skäl till utvecklingen: hårdare internationell konkurrens sedan Östeuropa och delar av Asien börjat konkurrera med industrierna i väst, förändringar i produktionen samt en försvagad förhandlingsposition för löntagare till följd av arbetslöshet, sämre anställningsförhållanden och svagare fackföreningar.

En effekt är att företagens vinster är mycket höga samtidigt som investeringarna är låga. Den sjunkande löneandelen leder till ökad upplåning för att kompensera för den svaga löneutvecklingen. Det leder till ökad finansiell instabilitet. Dessutom minskar tillväxten eftersom den ökande belåningen inte varit lika stor som omfördelningen.

Rapportförfattaren frågar sig om det är en långvarig stagnation i ekonomi och pekar på att det tar så lång tid att hämta sig efter finanskrisen, att tillväxten de senaste tre decennierna ligger lägre än tidigare, det går inte att få fart på ekonomin genom att sänka räntan längre och att många nu skjuter konsumtion och investeringar på framtiden.

En del av lösningen är att vända utvecklingen till en jämlikare inkomstfördelning och ökad löneandel. Dessutom skulle staten kunna öka sina utgifter och satsa på att bygga upp infrastrukturen, vilket är särskilt passande eftersom räntan är mycket låg och tillgången på arbetskraft god.

Än har LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson inte tagit ställning till löneledd tillväxt. Han säger dock:

– Alla idéer som kan förändra den rådande världsordningen är intressanta.

Löneledd tillväxt

Unikt läge för Sverige

Sverige är unikt genom att reallönerna fortfarande stiger här.

Forskaren Erik Bengtsson har ingen riktig förklaring och anser att det behövs särskild forskning för att reda ut varför.

De förklaringar som han kan tänka sig är att lönebildningen är reglerad och institutionaliserad i Sverige. Han tror att det kan finnas problem med mätningarna i Sverige och att den riktigt låga löneandelen inom delar av bygg- och transportsektorn samt i hotell- och restaurangbranschen inte fångas av statistiken.
Erik Bengtsson säger att det dessutom är av stor betydelse att de anställda i offentlig sektor i Sverige fått reallöneökningar. I många andra länder i Europa har nedskärningar och lönesänkningar varit vanliga.

Arbetsgivare kritiska

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv är inte riktigt förtjusta i tankarna om att höjda löner kan få fart på ekonomin. De säger bland annat att det inte går att konsumera sig ur en kris och att höjda löner försämrar exportföretagens internationella konkurrensförmåga.

Forskaren Erik Bengtsson anser att exportföretagens försämrade konkurrensförmåga är värd att ta hänsyn till. Det kan vara ett problem, men det kan också vara så att företagen kan höja sina priser eller minska sina vinster.

– Kapitalägarnas krav på avkastning uppfattas ofta som rimliga och något som man inte ska ifrågasätta. Medan löntagarnas krav ses som oansvariga och något som kraschar ekonomin, säger Erik Bengtsson.
När det gäller att konsumera sig ur en kris säger han att det beror på krisen och i vilket läge en ekonomi befinner sig. Enligt honom är problemet i dag att ekonomin går på lågvarv med svag löneledd tillväxt, och då kan det vara en poäng att öka konsumtionen.

Svenskt Näringsliv invänder också att det inte är någon bra idé att ta pengar ur ett företag för att öka efterfrågan på företagets produkter.

På det svarar Erik Bengtsson som nyss: Varför kan man inte ifrågasätta företagens vinster?

Tre länder – tre mönster

De minskande löneandelarna har olika orsaker. I rapporten beskrivs utvecklingen i Tyskland, Storbritannien och Japan.

• Tyskland: Andelen som är med i facket har minskat från en tredjedel till en femtedel sedan början av 90-talet. Färre omfattas av kollektivavtal. Nya klausuler i avtalen gör det möjligt att lokalt sänka lönen och försämra villkoren. Återföreningen av Tyskland har ökat arbetslösheten. Politiker har avreglerat och underlättat för företagen att införa lågbetalda jobb.

Resultatet är sjunkande reallöner sedan år 2000 och att många i Tyskland är fattiga trots att de arbetar.

Den tyska löneåterhållsamheten har samtidigt gynnat exportindustrin.

• Storbritannien: Sämre a-kassa. Sjunkande produktivitet och reallöner efter krisen 2008. I Storbritannien har ojämlikheten ökat mer och facket försvagats mer än i övriga Europa. Arbetslösheten ökar dock inte så mycket. Det beror på att facket är så tillbakapressat att reallönerna minskar kraftigt, och då har det blivit rationellt för arbetsgivare att anställa folk i stället för att effektivisera med maskiner.

• Japan: Landet präglas av att de allra flesta har korta anställningar med timlön. Ett fåtal har trygga jobb. Arbetarna har en mycket svag förhandlingsposition. När regeringen försöker få fart på ekonomin stiger därför inte lönerna och konsumtionen så mycket utan det mesta blir stigande vinster och mer pengar till företagsägarna.

Beskrivning, inte lösning

Rapporten ger inget svar på hur lönernas andel ska kunna öka. Forskaren Erik Bengtsson anser inte att det är hans uppgift, utan han försöker beskriva förhållandena.

– Men jag tror inte på en löneoffensiv i ett land utan tänker mig att en förändring kan ske samtidigt i hela Europa eller en stor del av Europa, säger han.