Ljus över Syrienkriget

Det har hunnit gå fyra år sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut. Diktatorn Bashar al-Assad sitter orubbligt kvar. I en ny antologi bidrar olika skribenter till att förklara den komplicerade bilden av en av världens värsta konflikter under senare år.

Under ett par månader i början av 2011 svepte en ny vår över den arabiska halvön. Den våren avsätts diktatorer på löpande band: Tunisiens Ben Ali, Egyptens Mubarak och Libyens Muammar Gaddafi. I decennier har de styrt sina befolkningar med järnhand, men efter demonstrationer och folkliga protester tvingas de till reträtt.

Händelserna skakar en hel värld. Repressiva stater som Kina och Ryssland reagerar med att dra åt tumskruvarna på oppositionella. Men i arabländerna har hoppet om en ny, demokratisk framtid tänts. Inte minst i Syrien, där man sedan 1971 har regerats av Assad-familjen.

I mars 2011 väcktes små protester i Damaskus och Aleppo. Demonstrationerna spred sig i landet – och möttes av stenhårt motstånd. Omvärlden införde sanktioner mot Assad-regimen och gick och väntade på att Syrien skulle gå samma öde till mötes som sina grannländer.

Det är nu fyra år sedan. Syrien-kriget i siffror är förfärande läsning. Mer än 200 000 människoliv har skördats och drygt 3,2 miljoner har flytt landet, cirka fem miljoner är på flykt i landet. Mer än hälften av dem som är kvar lever under svår fattigdom.

Även i Sverige är Syrienkonflikten ständigt närvarande. De senaste åren har syrier varit den största migrantgruppen som sökt asyl här. Förra året var antalet asylsökande från landet 55 000, och det förväntas bara öka under 2015. Men trots att vi tagit emot tiotusentals syrier och vi nästan dagligen kan ta del av rapporter från kriget är det nog få av oss som kan förklara krisens bakgrund, vilka parter som är inblandade och varför det inte verkar finnas någon lösning i horisonten.

Journalisten Per Björklund är redaktör för den nyligen utkomna antologin Syrien – revolutionen, makten och människorna. I den bidrar skribenter och journalister som Somar Al Naher, Bitte Hammargren och Aron Lund med texter som ökar läsarens förståelse för landet och konfliktens komplexitet. Enligt Per Björklund är antologin ett försök att fylla i kunskapsluckor.

– Det finns många som har koll på olika aspekter av Syrien, men det är ett väldigt komplext land och det som händer är svårbegripligt. Vi tyckte det lämpade sig bra att samla skribenter som har koll på olika sidor, säger Per Björklund till Arbetet.

Det är omvittnat svårt för journalister att arbeta i Syrien. Det har även svenska journalister och fotografer fått erfara. Tidigare i vintras gav Magnus Falkehed och Niclas Hammarström ut en bok om sina upplevelser som tillfångatagna under förrförra vintern: Idag ska vi inte dö – Fångar i krigets Syrien.

Nyligen blev journalisten Joakim Medin kidnappad, men släpptes fri relativt omgående. Han medverkar i antologin med en text om revolutionen i det kurdiska autonoma Rojava-området, där ett samhällsbygge på liberala och demokratiska grunder är under konstruktion.

Men om inga journalister får tillträde till Syrien, hur ska vi kunna veta vad som sker där? Och hur gör du själv?
– Man får förlita sig på de experter som följer utvecklingen dagligen och som har koll, men också lita på källor inne i Syrien som bedöms som pålitliga. Det är svårt att hitta helt oberoende källor, men det går ändå att få en bild av vad som händer, säger Per Björklund.

Bakgrunden till kriget kan göras enkel: Syrien drogs med i den arabiska våren och folket protesterade mot den förtryckande diktatorn Bashar al-Assad. Men konflikten är mer komplicerad än så. Det är en kamp mellan sunni- och shiamuslimer, mellan rivalerna Saudi­arabien och Iran, och mellan olika rebellgrupper där Islamiska Staten (IS), med sin brutalitet, rönt störst framgångar. Dessutom är Rysslands ekonomiska stöd och vapenförsörjning till Assad-regimen ytterligare en destabiliserande faktor i världspolitiken.

Vad tycker du är det absolut viktigaste man bör veta om inbördeskrigets orsaker?
– Jag tror det är viktigt att förstå att de arabiska länderna och regimerna inte är enhetliga. För att förstå utvecklingen i Syrien måste man kunna den syriska kontexten, som hur regimen är uppbyggd. Assads far byggde upp en kuppsäker regim efter årtionden av instabilitet, därför har inte Syriens regim fallit lika enkelt som i Egypten och Tunisien, säger Per Björklund.

Hur bygger man upp en kuppsäker regim?
– Genom att spela ut olika grupper mot varandra och förlita sig på nära släktband och lojala grupper i säkerhetsapparaten, samt se till att militären inte kan agera oberoende och avsätta ledaren som den gjorde i Egypten. Men regimen har också systematiskt besvarat all opposition med brutalt våld. Den har haft en sekteristisk prägel och gått väldigt hårt fram mot sunnimuslimska områden, vilket en gång satte i gång den farliga våldsspiralen.

Det är lätt att känna sig tröstlös inför Syrien. Vad tror du om chanserna för en fredlig lösning?
– Det är svårt att säga. Så länge Ryssland stöttar regimen helhjärtat och skickar vapen är det svårt att se en lösning. Det är svårt att se hur den andra sidan skulle kunna segra militärt eller att regimen skulle gå med på några förhandlingar eller eftergifter. Personligen tror jag att nyckeln delvis ligger utanför Syrien. Idealet vore om regimens uppbackare upphörde med sitt stöd och tvingade regimen till reformer och Bashar al-Assad att avgå.

Du ser inget ljus i tunneln?
– Ljuset är att man ser människor som kämpar vidare och som vill bygga ett fredligt och demokratiskt Syrien när konflikten är över. Det försöker vi lyfta fram i boken; att det inte bara handlar om jihadister och regimen utan även om andra människor som kämpar under tuffa villkor. Det är viktigt att fler uppmärksammar och stöttar de positiva krafter som finns, säger Per Björklund.

FAKTA: DIKTATUR
Syrien är sedan 1963 en diktatur under ledning av Baathpartiet. Under den arabiska våren 2011 gjorde demokrati­förespråkare revolt, och sedan dess pågår ett blodigt inbördeskrig mellan regeringens styrkor och en rad rebellgrupper som alla har samma mål: att störta president Bashar al-Assads regim.

Rebellsidan domineras av sunnimuslimer medan president al-Assad tillhör en shiamuslimsk minoritet, alawiterna.