När färre är med i facket skenar löner och utdelningar till dem i toppen. Den slutsatsen drar två forskare på Internationella Valutafonden i en kommande rapport.

De beskriver sina slutsatser i artikeln ”Makten från folket”.

Lägre facklig anslutningsgrad leder till lägre lägstalöner och mindre omfördelning av inkomster genom sådant som barnbidrag och hyresbidrag. Därmed blir det mer pengar över till dem högst upp. Det förklarar ungefär halva inkomstökningen i toppen.

Forskarna kan inte svara på om den här utvecklingen är bra eller dålig för samhället. Svaret beror på om höjdarna ökar sin produktivitet eller inte. Det behövs mer forskning för att ta reda på hur det ligger till.

Forskarna varnar samtidigt för att ojämlikhet kan skada samhället på ett annat sätt, nämligen genom att de som har högst inkomster får möjlighet att manipulera det politiska och ekonomiska systemet.

Svagare fackföreningar leder till mindre omfördelning över skattsedeln och därmed större gap mellan de högsta och lägsta nettoinkomsterna, det vill säga inkomsterna efter skatt och transfereringar.

Inkomstklyftorna ökar i Sverige och världen sedan 1980-talet.  Ny forskning visar att avregleringar och lägre marginalskatter är en bidragande orsak.

Artikeln finns på IMF:s hemsida. Den är skriven av ekonomerna Florence Jaumotte och Carolina Osorio Buitron  på IMF:s forskningsavdelning.