ta0132b1

Nordeas vd Christian Clausen har gått om SEB:s vd Annika Falkengren i bankdirektörernas löneliga. Förra året drog han in lite mer än 32 miljoner allt som allt. Foto: FREDRIK PERSSON

 

Näringslivets toppdirektörer fortsätter att dra ifrån. 2013 tjänade en vd i något av de 50 största företagen 50 industriarbetarlöner, en ökning med knappt fem industriarbetarlöner på ett år.

De fyra storbankernas vd-ar har haft en hyfsad löneutveckling under de senaste elva åren – drygt sex procent om året  jämfört med knappt tre procent för en industriarbetare.

Det är skillnad på procent och procent. En procent för Nordeas koncernchef betyder 255 000 kronor mer i årslön. En procent för en industriarbetare höjer årslönen med
3 350 kronor.

För fjortonde året i rad redovisar LO den årliga rapporten om maktelitens löner. Guldregnet över bankdirektörerna ägnas ett särskilt kapitel, som skrivits av Arbetets ekonomireporter Anders Eld.

– Storbankernas tillgångar som andel av BNP har ökat kraftigt på 15 år. Det innebär en större risk för medborgarna i Sverige, de som ytterst garanterar att bankerna inte ska haverera, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson och tar Irland och Spanien som exempel på hur illa det kan gå.

Riskerna hänger ihop med bankdirektörernas löner. I höstas kom IMF, Internationella valutafonden, med en rapport om sambandet. Ju högre rörlig lön för bankdirektörerna, desto större risker för skattebetalarna.

Nu kan skattebetalarna glädja sig åt att den fasta lönedelen växer, inte minst på grund av statliga regleringar av banktopparnas löner efter finanskrisen.

– Det kortsiktiga ersättningsmodellerna har följts av mer långsiktiga. Det är bra. Man kan hoppas att bankdirektörerna tar mindre risker, konstaterar Ola Pettersson.

Förra året tjänade de fyra storbankernas vd-ar tillsammans ihop sisådär 87 miljoner i fast och rörlig lön plus lite bidrag till pensionen. Nordeas vd Christian Clausen fick ihop drygt 32 miljoner. Handelsbankens vd Pär Boman kom näst sist med 19 miljoner.

Nu har han gått vidare och blivit styrelseordförande. I år toppar han en annan lista. Han blir Sveriges dyraste styrelseordförande i Handelsbanken med ett superarvode på 11,2 miljoner.

Storbankerna blir allt större. Deras tillgångar uppgick till tre och halv gånger den svenska bruttonationalprodukten, BNP, förra året.  Det här är inget unikt för Sverige. Två fenomen är tydliga i västvärlden. Finanssektorn växer liksom inkomstklyftorna.

Sverige sticker ändå ut. Lönerna för storbankernas direktörer minskade mycket mindre i Sverige än i andra länder under finanskrisen. Efter krisen har direktörernas löner ökat mer i Sverige än i andra länder.

På tio år har bankdirektörerna höjt sina löner med 78 procent jämfört med 32 procent för arbetare och 45 procent för de anställda i banksektorn.

Framför allt har de senaste fyra åren varit rekordår för bankdirektörerna med lönelyft på nästan 60 procent.