Tommytopp-tungsten

Att utse generaldirektörer för statens olika verk och myndigheter är en grannlaga uppgift. Det gäller inte minst då en ny chef för Medlingsinstitutet ska utses inom kort.

När avgående generaldirektören Claes Stråth lämnar sitt uppdrag (han sitter på övertid) i sommar står svensk arbetsmarknad inför en mycket omfattande och besvärlig avtalsrörelse.

Vintern och våren 2015/2016 kan ställa Medlingsinstitutet inför sin svåraste prövning någonsin. Också en erfaren och rutinerad myndighetsledning med god kännedom om förhandlingarna, parternas olika positioner i omstridda frågor, kunskap om alla medlare och deras speciella förmågor kan sättas på svåra prov.

Att det förestående valet av ny generaldirektör därför är en mycket viktig utnämning råder det ingen tvekan om. Men trots detta, och trots att avtalsrörelsen rycker allt närmare, förefaller regeringen inte redo för beslut.

Rykten, väl underbyggda sådana, gör gällande att Skolverkets generaldirektör Anna Ekström artigt, men bestämt, tackat nej till en förfrågan om att axla Claes Stråths mantel. Jakten på en ny GD, som helst ska vara kvinna, fortsätter därför med oförminskad styrka.

Regeringen påstås efter Anna Ekströms nej ha övergett tanken på en generaldirektör med erfarenhet från förhandlingarnas värld och partsarbete. I dag letar regeringen, enligt flera oberoende källor, efter den kommande generaldirektören för MI bland profilerade jurister inom arbetsrättens område.

Från läktarplats verkar uppgivenheten då det gäller att skaka fram en efterträdare i samma anda eller av samma sort som Anders Lindström och Claes Stråth vara förhastad.

Den framgång som Medlingsinstitutet haft förklaras i hög utsträckning av att de två generaldirektörer som innehaft ämbetet haft omfattande egna erfarenheter av partssamarbete. Det gäller förhandlingar och medling, dessutom har duon haft en bred personlig kännedom om alla tillgängliga medlares förutsättningar för olika typer av uppdrag. Att inte fortsätta i samma anda verkar därför vara ett högriskföretag.

Eftersom en väl fungerande lönebildning fortsatt är högprioriterat av regeringen är det svårt att förstå varför Claes Stråths förordnande inte förlängts över den stora avtalsrörelsen 2016.

Det hade skapat utrymme för den nya generaldirektören att under en hel avtalsperiod etablera en ny regim, knyta och förbättra alla nödvändiga kontakter.

Men regeringen verkar ha bestämt sig för motsatsen – Medlingsinstitutet ska få en ny generaldirektör i sommar. Att övertala Claes Stråth om ett års fortsättning har ratats som en möjlig utväg.

Frågan är bara vem som tar sig an uppdraget? Kanske står ändå hoppet till Anna Ekström. Ett nej är ju som bekant inte alltid ett nej.