Nu börjar Vita jobb-strid
Nu har Malmö stad infört Vita jobb-modellen. Anbudstiden för den första upphandlingen har gått ut.
Och nu börjar striden om Vita jobb. Svenskt Näringsliv har anmält modellen till Konkurrensverket.
– Modellen börjar sprida sig över Sverige. Många kommuner har tagit politiska beslut. Vi ser att det finns problem ur juridiskt perspektiv. Det rubbar förhandlingsordningen mellan parterna och dessutom visar det på bristande förståelse för upphandling i kommunerna, säger Birgitta Laurent, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.
Kommunalrådet Andreas Schönström (S) välkomnar en granskning.
– Vi träffade Svenskt Näringsliv redan i starten 2012. De framförde synpunkter på att vi använder fackliga kontrollanter. Sedan var det inte mer med det, inte förrän nu när Stockholms stad ska införa Vita jobb-modellen. Då reagerar Svenskt Näringsliv med ryggmärgen, tycker han
Vita jobb-modellen ställer sociala krav. Svenskt Näringsliv invänder inte mot det ”så länge kraven följer lagen om offentlig upphandling och EU-rätten”. Kommunen använder fackliga ombudsmän som oavlönade konsulter. Svenskt Näringsliv invänder mot det.
Kurt Junesjö, Vita jobb-modellens skapare, är förvånad.
– En väldigt originell angreppsvinkel. Jag hade väntat mig att Svenskt Näringsliv skulle angripa utformningen av de sociala villkoren, men där kommer de inte fram. Det är ett bra betyg för Vita Jobb-modellen, anser han.
Kurt Junesjö har ”slitit sitt hår” för att hålla Vita jobb-modellen på den EU-välsignade smala vägen.
Svenskt Näringslivs resonemang mynnar ut i att Konkurrensverket ska granska om ”en modell där kontroll av arbetsrättsliga krav i ett upphandlingsavtal utförd av fackliga företrädare enligt avtal med kommunen” går att förena med kraven på proportionalitet och öppenhet i lagen om offentlig upphandling.
– Det handlar inte bara om juridiken kring offentlig upphandling. I det här fallet handlar det också om kommunalrätt. Vad får kommunen göra? förklarar Birgitta Laurent.
När sociala krav kommer in i bilden räcker det inte med enbart lagen om offentlig upphandling. Det är vad Svenskt Näringslivs resonemang går ut på. Företagen ska följa arbetsrätt och arbetsmiljölagstiftning. Upphandlare ska följa offentligrätten, det vill säga lagar som talar om hur Sverige ska styras.
Fler lagar kan bli aktuella. Det beror på vilka krav som ställs i varje enskild upphandling.
– Tidigare hade vi bara lagen om offentlig upphandling att hålla oss till. Nu ska man helt plötsligt väga in också andra juridiska områden. Då blir det väldigt komplicerat, anser Birgitta Laurent.
– Originellt, tycker Kurt Junesjö om resonemanget och fortsätter:
– Svenskt Näringsliv har hittat en ny ingång. De går den förvaltningsrättsliga vägen när de inte kommer fram med lagen om offentlig upphandling.
Han undrar om Konkurrensverket är rätt instans att avgöra om Malmö kommun följer kommunallagen.
– Är verkligen Konkurrensverket den myndighet i Sverige som ska övervaka kommunens politiska beslut? undrar han.
Konkurrensverket har precis inlett en prövning. Var den slutar med återstår att se, liksom vad som händer med Svenskt Näringslivs hänvisning till kommunallagen.
– Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för lagen om offentlig upphandling, säger handläggaren Anna Hagersten.
