I flera år har fack och arbetsgivare stridit om den globala strejkrätten, vilket har lamslagit ILO:s arbete. Nu kan parterna ha hittat en väg förbi konflikten.

Konflikten, som har pågått i flera år, har handlat om strejkrätten och om den skyddas av FN-organet ILO:s bestämmelser eller inte.

Arbetstagarsidan anser att ILO:s konvention 87 ger ett skydd för rätten att strejka. Arbetsgivarna har motsatt uppfattning. Och när den så kallade expertkommittén, en del av ILO:s övervakningssystem, har yttrat sig i frågan har arbetsgivarna sagt att kommittén inte har rätt att bestämma om detta.

Sedan 2012 har den här motsättningen lamslagit ILO:s arbete med att övervaka hur ILO:s regelverk följs. Det har fått allvarliga konsekvenser. Exempelvis Swaziland har ändrat sina lagar så att facket vingklippts.

Men nu kan parterna ha hittat en väg ut ur låsningen.

I ett gemensamt uttalande som de gjorde tidigare i veckan sägs i och för sig ingenting om konfliktens kärnfråga, alltså i vilken mån strejkrätten skyddas av ILO-konventionen. Där behåller parterna sina uppfattningar, betonar Niklas Beckman, jurist vid Svenskt Näringsliv.

– Däremot har vi enats om andra lösningar för att få ILO:s övervakningssystem att fungera bättre. Bland annat konstaterar parterna att uttalanden av ILO:s expertkommitté inte är rättsligt bindande.

Enligt Niklas Beckman är det ”parternas förhoppning” att det gemensamma uttalandet är en möjlig väg framåt. Också Oscar Eneroth, LO-representant i ILO, anser att det är en bra kompromiss.

– Även om det inte är en lösning på problemet. Kommer en anmälan om brott mot strejkrätten så lär arbetsgivarna på nytt hävda att den inte ska prövas utifrån ILO:s konvention 87, vilket vi tycker, säger Oscar Eneroth till Kommunalarbetaren.

Det gemensamma uttalandet från arbetstagarna och arbetsgivarna presenterades efter ett tre dagar långt möte i Genève, där även ILO-ländernas regeringar fanns med. Enligt Niklas Beckman sa regeringarna då att strejkrätten regleras på nationell nivå, inte i ILO:s regelverk.

I mars tas det gemensamma uttalandet upp i ILO:s styrelse, och då visar det sig om regeringarna ställer sig bakom parternas överenskommelse.