Gruvarbetare kan inte räddas om det börjar brinna, i alla fall inte om räddningstjänsten ska följa reglerna. Reglerna för rökdykare hindrar att de går in i brinnande gruvor.

Det är tidningen Dagens Arbete som granskat vilka konsekvenser regelverket vid rökdykning får för räddningsinsatser under jord. Rökdykarna måste släpa med sig vattenslangar, vilket sinkar dem. De hinner då inte ner till bränder i gruvor innan luften tar slut.

– Om räddningstjänsten följer sitt regelverk går det inte att rädda folk i gruvor eller tunnlar. Det är för jävligt att det ser ut på det här sättet, säger Sören Eriksson, huvudskyddsombud i Bolidens Kristinebergsgruva, till Dagens Arbete.

Han var själv med och hjälpte räddningstjänsten vid en brand i gruvan för ett och ett halvt år sedan. Om rökdykarna följt sitt regelverk hade hans instängda arbetskamrater inte kunnat räddas.

Även experter på underjordbränder anser att reglerna måste ändras, men Arbetsmiljöverket kan inte lova några ändringar. Tommy Eriksson Wikén, sakkunnig på processäkerhet, säger till Dagens Arbete att Arbetsmiljöverket ska titta på frågan om rökdykning under jord.

Han poängterar att rökdykning är det farligaste jobbet som finns. Rökdykning under jord är extra komplicerat eftersom gruvgångar snabbt rökfylls och de hårda bestämmelserna kring rökdykning skapades för att skydda brandmännen som tidigare ofta förolyckades på jobbet.

– Det är det vi vill förhindra. Man ska inte offra livet för att rädda liv.

I snitt inträffar 74 brandincidenter i svenska gruvor varje år, enligt Dagens Arbete. Hälften av dem sker under jord och bränder i fordon blir allt vanligare. Under 2012 uppstod 55 procent av bränderna i fordon.