Hjälp till bilarbetarna
förlängde arbetslösheten
Göteborg i oktober 2008. Dåvarande näringsministern möts av rubriker om 3 000 jobb som ska bort på Volvo. Först nio månader senare tog regeringen beslutet om hjälp till omskolning med EU-pengar. Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL
Alliansregeringen och EU satsade 85 miljoner kronor för att hjälpa uppsagda bilarbetare vid Volvo Personvagnar till nya jobb.
Effekten blev den motsatta. De bilarbetare som fick hjälp av Arbetsförmedlingen gick arbetslösa längre än övriga uppsagda.
Riksrevisionen kommer med svidande kritik mot projektet i en färsk rapport. Slutsatserna är betydligt dystrare än i Arbetsförmedlingens utvärdering av projektet från 2012.
Konsultföretaget Sweco Eurofutures skrev rapporten på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Slutsatsen var att två tredjedelar av bilarbetarna hade fått jobb eller fortsatte att plugga nio månader efter att de lämnade projektet. Då är alla sorters subventionerade jobb inräknade.
Riksrevisionen kommer till helt andra slutsatser. De som deltog i projektet gick arbetslösa betydligt längre än de som inte deltog. Det dröjde fyra år innan skillnaderna hade utjämnats.
En avgörande orsak är att det dröjde lång tid innan regeringen bestämde sig för att ansöka om pengar från EU:s globaliseringsfond. Beslutet togs först i juni 2009. Sedan dröjde det ytterligare ett halvår innan EU hade godkänt ansökan.
En annan orsak är att regeringen redan från början hade bestämt sig för att omskolning var den enda rätta medicinen.
– Det finns risk för att man i sådana här situationer låser fast sig vid en och samma lösning. Vi tror att man kan dra generella lärdomar av det som hände efter varslet på Volvo Personvagnar. Det är bra med olika typer av åtgärder och att dessa sätts in snabbt, säger riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.
Från allra första början bestämde sig regeringen för att fordonskrisen var strukturell, det vill säga jobben var borta för all framtid. Nu finns facit. Regeringen gjorde en felbedömning. Krisen var både strukturell och konjunkturell, det vill säga en tillfällig nedgång.
Bilindustrin kom igen. Det öppnade möjligheter för många att gå tillbaka – men några slogs ut. Det gäller framför allt fordonsmontörerna.
På bara några månader i slutet av 2008 och början av 2009 varslades 5 700 personer om uppsägning från Volvo Personvagnar eller bolagets underleverantörer.
Drygt var femte erbjöds hjälp till omskolning. Officiellt startade projektet den 1 januari 2010. I praktiken dröjde det längre, men huvuddelen av utbildningarna startade under första halvåret 2010. Många hade gått arbetslösa länge redan när de började plugga.
Därmed hade de varit arbetslösa länge när de väl började söka jobb. De hade svårt att hitta nya jobb, eftersom det blir allt svårare ju längre någon går arbetslös.
67 miljoner användes aldrig
• Var femte uppsagd hos Volvo och dess underleverantörer, 1 158 personer, erbjöds omskolning på Yrkesvux eller i Arbetsförmedlingens regi. Omskolningen startade under 2010 eller början av 2011.
• Arbetsförmedlingens utvärdering drog ett streck efter nio månader. Riksrevisionen följde de arbetslösa i flera år till den 1 april 2014 och godkände inte alla sorters subventionerade jobb.
• Det här var första gången som EU:s globaliseringspengar användes i Sverige. Det har blivit två gånger till, Astra Zenecas nedläggning i Södertälje 2010 och Saabs nedläggning i Trollhättan 2011.
• Pengar var inget problem i Göteborg. EU och regeringen satsade 152 miljoner. Bara 85 miljoner av anslaget användes.