Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Allt fler arbetare vänder facket ryggen. Andelen arbetare som är med i facket nådde en ny bottennivå förra året. För tjänstemannafacken ser det betydligt ljusare ut.

Mer än var tredje arbetare väljer nu att stå utanför facket. Organisationsgraden var förra året nere på rekordlåga 64 procent, enligt ny statistik publicerad av Anders Kjellberg, professor i Sociologi vid Lunds universitet.

– Det är lite förvånande att organisationsgraden fortsätter att gå ner bland arbetarna, säger han.

Raset i organisationsgrad inleddes 2007 då den borgerliga regeringen chockhöjde a-kasseavgifterna vilket ledde till att många lämnade facket. 1 januari 2014 togs den förhöjda avgiften till a-kassan bort, men det har ännu inte fått någon effekt på organisationsgraden.

– När avgiften chockhöjdes märkte folk det direkt i plånboken och gick ur. Det finns inte samma automatik i att man går med igen när avgiften sänks. Det blir ingen massrusning tillbaka utan det krävs ett aktivt rekryteringsarbete av facket, säger Anders Kjellberg.

Det kan också vara svårt att vända en så lång och kraftig negativ trend. Färre medlemmar minskar underlaget för fackklubbar ute på arbetsplatserna och det gör det svårare att nå ut med det fackliga budskapet och rekrytera nya medlemmar.

Hur stor andel som är med i facket varierar dock mellan olika branscher. I offentlig sektor är 77 procent av arbetarna med i facket och andelen är nästan lika stor i industrin. I hotell- och restaurangbranschen, där flest vänt facket ryggen, har organisationsgraden nu sjunkit till 29 procent bland arbetarna.

– Det var ju den bransch som drabbades hårdast av a-kassehöjningarna och medlemmarna har låg lön och jobbar ofta deltid, det gör det svårt för facket.

Det senaste året har organisationsgraden för arbetare sjunkit mest inom handeln och den offentliga sektorn, medan den har ökat i transportnäringen.

Medan facket fortsätter att tappa mark bland arbetare är tendensen den motsatta bland tjänstemän. Där ökade andelen som är med i facket förra året och är nu uppe i 74 procent.

– Skillnaderna i organisationsgrad mellan arbetarna och tjänstemännen har ökat i flera år. Medan arbetarna drabbades hårt av a-kassehöjningarna och krisen som slog till därefter, klarade sig tjänstemännen betydligt bättre.

Även om en större andel tjänstemän är med i facket är det ändå bland arbetarna som kollektivavtalen har starkast ställning. Till skillnad från fackets ligger arbetsgivarnas organisationsgrad relativt stabil, och facket har i många fall dem att tacka för att kollektivavtalen fortsatt har mycket stor utbredning.

År 2013 omfattades 96 procent av arbetarna av kollektivavtal att jämföra med 85 procent av tjänstemännen. En förklaring är att det för tjänstemän finns branscher som nästan helt saknar kollektivavtal, så som reklambranschen och den nya finanssektorn som växer fram på sidan av traditionella banker.