SKL:s jurister ger Malmö stad grönt ljus. Det går att kräva kollektivavtal vid upphandling av vård, skola och omsorg. Det går också bra att stänga ute företag med kopplingar till skatteparadis och att kräva att företagen ska sakna vinstsyfte.

Nu ska två utredningar ta reda på om det går att skriva in kraven i svensk lag nästa år. Det har den rödgröna majoriteten i Malmö begärt.

– Regeringen har lagt ett tilläggsdirektiv om möjligheten att kräva kollektivavtal vid upphandlingar. Det är välkommet, men vi vill att man går längre och dessutom prövar möjligheten att undanta skatteparadisbolag och välfärdsföretag med vinstintresse. Skattepengar till vård och omsorg ska gå just till vård och omsorg, inte till skatteparadis, säger Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för vård och omsorg.

Två dagar före jul började en utredning jobba med frågan om kollektivavtal vid upphandlingar. De andra två frågorna om skatteparadis och vinstsyfte får utredningen om vinster i välfärden titta på.

Den skulle ha börjat jobba i januari, men blir försenad. Nu är målet i stället att civilminister Ardalan Shekarabi ska tillsätta utredningen i månadsskiftet februari-mars.

2011 beslöt Malmö att införa Vita jobb-modellen. Kortkort betyder det att staden ska handla upp på schysta villkor. Modellen har testats i fyra upphandlingar.

I vår införs Vita jobb-modellen fullt ut i Malmö – men inför genomförandet tvingades politikerna stryka i kravlistan. Stadens jurister varnade för att kraven aldrig skulle hålla i domstol.

Nu har SKL:s, Sveriges Kommuners och Landstings, jurister gått igenom kraven och kommit till samma slutsats. Dagens lagar tillåter inte sådana krav.

Men för ett år sedan kom EU med ett nytt upphandlingsdirektiv. Därmed blir det plötsligt möjligt att ställa krav.

Det nya upphandlingsdirektivet ska skrivas in i svensk lag senast i april nästa år. Mycket hänger på hur den nya lagen kommer att se ut. De pågående utredningarna ska ge svar på vilka krav som går att ställa.

Att döma av svaret från SKL-juristen Mathias Sylwan går det att kräva en hel del. På 22 sidor går han igenom lagar och rättsfall. Han drar slutsatsen:

– Skattefinansierade välfärdstjänster … faller utanför det nya direktivet och även EU-rätten i övrigt.

SKL:s chefsjurist Germund Persson:

– Om slutsatsen i rapporten är riktigt, blir konsekvensen att det står Sverige fritt att anta egna regler för upphandling av sådana tjänster.

Men inget i EU är glasklart. EU-rätten utvecklas och förändras.

– Det går därför av naturliga skäl inte att säkert säga att slutsatserna är korrekta, skriver Germund Person.