yrkesprogram

 

En av åtta elever på fordonsprogrammet går ut gymnasiet med behörighet till högskolan. På vård- och omsorgsprogrammet är siffran sex av åtta.

– Det är en anmärkningsvärd spännvidd, säger Fredrik Lundholm, undervisningsråd på Skolverket.

I våras lämnade den första årskullen de nya yrkesprogrammen på gymnasiet. 29 procent hade behörighet att läsa vidare på högskolan. Innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 fick alla elever med slutbetyg från yrkesprogram högskolebehörighet.

Det är flickorna som skaffar sig behörighet till högskolan. Skillnaden är stor mellan tjej- och killdominerade program.

Jan Björklund avskaffade högskolebehörigheten i läroplanen 2011. Resultatet blev att ansökningarna till yrkesprogrammen rasade. Knappt 33 000 elever började på ett yrkesprogram 2011 – 9 000 färre än året innan.

För att få behörighet till högskolan måste eleverna på yrkesprogrammen läsa mer i ämnen som svenska, engelska och matte. De kan lägga till kursen utanpå allt annat eller välja bort yrkesämnen i stället.

Sju av tio gjorde inte det. Ibland har schemat lagt hinder i vägen.

– Vi har fått sådana signaler i enskilda fall. Framför allt gäller det lärlingar med arbetsförlagd utbildning. De kan inte anpassa sig till schemat när de ska vara på en arbetsplats hela dagarna, förklarar Fredrik Lundholm och fortsätter:

– Eleverna har all rätt att kräva att få läsa in de högskoleförberedande ämnena inom ramen för de ordinarie 2 500 poängen. Sedan kan det innebär att de får läsa kurserna på obekväma tider, kanske sent på eftermiddagen.

41 procent av dem som gick ut från yrkesprogram 2014 med godkända hade behörighet för högskolan. Bland dem som hade pluggat enligt den läroplanen var andelen 29 procent.

Skillnaden beror på att tar fyra år på sig. De hade pluggat enligt den tidigare läroplanen. Därmed  fick de automatiskt behörighet till högskolan.