Jobb med stöd fortsätter öka
Klicka för större bild
Klicka för större bild
Arbetslösheten fortsätter att gå i sidled, medan de subventionerade jobben går mot nya rekordhöjder. Så tror experterna.
Ifjol hade i genomsnitt 137 000 svenskar en subventionerad anställning. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. Jobben där staten bidrar med delar av lönen växer snabbare än arbetsmarknaden i övrigt. Förra året stod dessa för hela tre procent av den samlade sysselsättningen.
Det är framförallt de särskilda anställningsstöden och nystartsjobben som har växt snabbt på senare år, stödformer där arbetsgivaren får halva eller mer än halva lönen betald. Insatser riktade mot personer med funktionsnedsättning ökar också, men inte i samma takt.
– Politikerna har valt subventionerade anställningar som en metod man vill använda för att få ut personer i arbete som står långt från arbetsmarknaden. Det, tillsammans med att den gruppen växer, har gjort att vi har fått en kontinuerlig ökning, säger Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Olof Åslund, generaldirektör på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) pekar på att flera nya stödformer – som nystartsjobb för långtidsarbetslösa och instegsjobb för nyanlända invandrare – utformats som rättigheter. Den arbetslöse har automatiskt rätt till stödet så länge vissa villkor är uppfyllda, utan prövning av en förmedlare.
– Det är rimligt att volymerna ökar över tid om man inför mer generösa subventionsformer, säger Olof Åslund.
Någon vändning av utvecklingen är inte heller i sikte.
– Det finns inget som talar för att volymerna kommer att minska. Etableringsuppdraget som innebär att nyanlända snabbare söker sig ut på arbetsmarknaden talar snarare för att de subventionerade anställningarna ökar, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Utvecklingen för de subventionerade anställningarna är dessutom en spegling av de två huvudsakliga trender som präglat arbetsmarknaden under flera år. Arbetskraftsutbudet växer när fler personer ger sig ut på jobbmarknaden, och många av de nytillkomna tillhör målgrupperna för stöden. Dessutom stiger sysselsättningen genom att jobben blir fler, och en betydande del av tillväxten sker i sektorer där bidragsanställningar är förhållandevis vanligt – som handeln och restaurangbranschen.
Dessa uppåtpekande kurvor för sysselsättningen och arbetskraften är något som samtliga deltagare i Arbetets expertpanel tror kommer att hålla i sig, även om meningarna är delade om hur brant kurvorna lutar. Sammantaget bäddar det för ihållande hög arbetslöshet, eftersom arbetslöshetskön inte krymper om det fylls på lika många nya sökande som det försvinner gamla till jobb.
Frågan: Hur kommer arbetsmarknaden att utvecklas i år?
Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknadsenheten på statliga Konjunkturinstitutet:
– Arbetsmarknadsläget är ganska gott med hög sysselsättningstillväxt. Men vi ser framför oss en fortsatt hög arbetslöshet, eftersom både sysselsättningen och arbetskraften växer. Framöver kommer ökningen av arbetskraftsutbudet inte att gå riktigt i samma snabba takt som tidigare utan den kommer sakta in, men på en hög nivå.
Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen
– Vi tror på fortsatt ökad sysselsättning och ökat utbud av arbetskraft, vilket gör att nedgången i arbetslösheten blir liten. Vi räknar inte med någon tydlig minskning vare sig 2015 eller 2016, utan bara några tiondelar. Den stora nettoinvandringen och etableringsuppdraget innebär att tillväxten i arbetskraften inte kommer att mattas av.
Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen
– Vi har en arbetsmarknad där arbetslösheten kommer att ligga kvar kring 8 procent. Det skapas nya jobb, men vi har samtidigt ett stort inflöde till arbetskraften. Det som gör att sysselsättningen ökar är att hushållen konsumerar mera. Men en tydlig nedgång i arbetslösheten får vi först när Europa börjar växa och ta fart igen.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea
– Arbetsmarknaden utvecklades starkt förra året, och det kommer den fortsätta att göra. Det kan framstå som provocerande, eftersom arbetslösheten är så hög. Men att arbetslösheten inte faller tillbaka mer beror på att arbetskraften stigit kraftigt. Om politiken läggs om så att utbudet inte växer lika snabbt kan vi få en större minskning i arbetslösheten.
Lars Ernsäter, LO-ekonom
– Det blir en hygglig sysselsättningsutveckling som matar på ungefär som den har gjort under de senaste åren. Samtidigt fortsätter arbetskraften också att mata på, så det är inte lätt att se att arbetslösheten skulle börja sjunka.
Läs också:
