Bild:

Elektrikerna slår rekord i skyddsombudsstopp. I fjol stoppade förbundets skyddsombud farligt arbete 35 gånger – bara i Stockholm. Arbetet hängde med två av dem på uppdrag en dag i december.

Fall, damm, blockerade utrymningsvägar och asbest. Riskerna är många för dem som jobbar på byggarbetsplatser och arbetsmiljön blir allt sämre, enligt facket.

– Ekonomin går absolut före allt annat. Det är hårdare press med kortare byggtider som gör att många yrkesgrupper jobbar på varandra. Långa kedjor av underentreprenörer gör också villkoren och säkerheten sämre ju närmare slutet av kedjan men kommer, säger Petter Johansson, ombudsman och regionalt skyddsombud för elektrikerna i verksamhetskrets Stockholm Gotland.

Han får medhåll av Karl Löfvenberg, som är förtroendevald och regionalt skyddsombud.

– Det finns helt klart en osund konkurrens och då dumpar man arbetsmiljön. Vinsterna går före de anställdas liv och hälsa, konstaterar han krasst och samlar ihop sina papper på kontoret i Solna för att åka ut till dagens arbetsplatser.

Tillsammans med sina skyddsombudskollegor i Stockholm la Petter Johansson och Karl Löfvenberg rekordmånga skyddsombudsstopp förra året, 35 stycken. I hälften av fallen har arbetsgivaren åtgärdat bristerna direkt, men vid vartannat stopp har Arbetsmiljöverket kopplats in. Elektrikerna i Stockholm ligger därmed bakom en femtedel av de totalt 91 ärenden om skyddsombudsstopp som anmäldes till Arbetsmiljö­verket från alla branscher i hela landet år 2014.

– Det är absolut rekord för oss och beror på en kombination av sämre arbetsmiljö och att vi fått en bättre organisation i verksamhetskretsen, säger Petter Johansson.

 

Råcksta: Asbest sätter stopp för allt

Vid dagens första insats är det dock byggherren Einar Mattson som stoppat arbetet, berättar Petter Johansson i bilen på väg ut. På bygget i Råcksta, där Vattenfalls gamla kontor ska bli moderna lägenheter, har asbest upptäckts i dammet vid fönstren. De anställda förbjöds att vistas i huset en dryg timme innan de regionala skyddsombuden är på plats.

I ett minimalt matrum i en av byggbodarna trängs elektriker från olika företag. De som inte får plats står i omklädningsrummet utanför och lyssnar på fackets instruktioner. De får veta att de ska lista samtliga personer som exponerats för asbest så att facket kan hjälpa till med arbetsskadeanmäl­ningar, och att de omedelbart ska kontakta företagshälsovården för test av lungkapaciteten. Kläderna som blivit utsatta ska läggas i sopsäckar. Alla bör duscha och de ska få nya kläder av sina arbetsgivare.

– Jag går ju hem i de här kläderna, vad ska jag göra? frågar en av elektrikerna.

Kollegorna föreslår att han ska ta tunnelbanan naken, och flinar, men Petter Johansson skrattar inte.

– Man ska alltid byta om på plats. Om man åker hem i kläderna som utsatts för asbest exponerar man sina föräldrar, sin respektive och sina barn, säger han och skämten i rummet tystnar.

Frågorna runt bordet rör bara praktiska saker. Vem har arbetsmiljöansvar för dem som är inlånade från andra firmor, och vilken företagshälsovård ska de kontakta?
Ingen visar oro eller frågar om riskerna med asbest.

– Det är inte första gången för oss och lär inte bli den sista heller, konstaterar Lars Ahlström, som jobbat som elektriker i 37 år.

– Man har accepterat att det nog blir någon lungsjukdom som tar livet av en, säger hans yngre kollega, Jonas Ström, som har tio år i yrket.

Om det inte blir asbesten blir det något annat som finns i allt damm som yr när man borrar, fortsätter Anders Pramlind, men tillägger att det numer i alla fall finns dammsugare på borrmaskinerna. Så var det inte tidigare.

De tekniska lösningarna har blivit bättre, men i övrigt har arbetsmiljön försämrats, enligt elektrikerna i omklädningsrummet.

– Städningen har rationaliserats bort. Förut var det inte så dammigt och skitigt, då fanns det städare ute, säger någon.

– Nu ska alla städa själva men vi ska vara klara på nolltid, det går inte ihop, säger Jonas Ström och får medhåll av Lars Ahlström.

– Det ska bara gå fort, och så är det drivor med skit som blir liggande. Vi har ju inte tid att göra ett bra jobb. Yrkesstoltheten har försvunnit, säger han.

Det har gått snabbt neråt sedan förra lågkonjunkturen. Anbuden gick ner och byggtiderna pressades. Det blir också allt vanligare att utländsk arbetskraft anlitas, för att de varken kräver lika mycket betalt eller samma säkerhet som sina svenska kollegor.

 

Bromma: A-lag och b-lag

Att det uppstått ett a- och ett b-lag på många byggen, där svenska anställda har bättre villkor än utländska, vittnar även ombudsmännen om. Problemet är större bland byggnadsarbetare, men även elektriker utsätts för konkurrens från låglöneländer.

Petter Johansson har precis förhandlat upp lönerna för 14 ungerska elektriker. Trots att de hade minst 10 års erfarenhet tjänade de mellan 60 och 90 kronor i timmen i Sverige. Nu ska de få avtalsenliga löner, och fasta jobb hos huvudentreprenören, plus ekonomisk ersättning för tiden de redan jobbat.

På nästa arbetsplats i Bromma, där en affärslokal byggs om till motionshall, är skillnaderna mellan olika nationaliteter och yrkesgrupper tydliga. Elektrikerförbundet har tidigare krävt byggbodar med lunch- och omklädningsrum samt dusch och toalett för sina medlemmar. Det har elektrikerna nu fått. Men den utländska arbetskraften som gör det mesta på bygget sitter kvar i lokalerna som facket dömt ut.

– Det är bra att ni ordnat det för våra medlemmar som vi krävt, men att låta annan personal sitta här och äta i dammet är inte okej, säger Petter Johansson till byggsamordnaren när han visar lunchutrymmet, som är en del av byggarbetsplatsen.

Samordnaren lovar att alla ska ha baracker nästa arbetsdag. Och att det ska vara städat då.

Petter Johansson och Karl Löfvenberg konstaterar på hemvägen att de ska åka tillbaka för att se om han håller sitt löfte.

– Man pratar ofta om lön och arbetsvillkor för utländsk arbetskraft, men glömmer bort arbetsmiljön, säger Karl Löfvenberg.

Skyddsombuden är trötta på att facket ofta stämplas som protektionistiskt och motståndare till utländsk arbetskraft. Så är det inte, bedyrar de. De vill bara att alla ska omfattas av samma regler, trygghet och säkerhet när de jobbar i Sverige.

– Utländska arbetare är mer än välkomna, men det är inte okej att arbetsgivarna behandlar dem sämre än svenska och utsätter dem för större hälsorisker. Allas lika värde är grunden för facket och det står vi upp för.

Skyddsombuden gör vad de kan för att vända den negativa arbetsmiljötrenden, för alla, men det är en tuff uppgift. Att stoppa arbetet är en sista utväg, och något som alltid känns trist, säger de, och tillägger att de hoppas slippa sätta nya stopprekord framöver.

– Samverkan med arbetsgivaren kommer alltid först, men vi gör det som behövs om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar. Vi tvekar inte för fem öre att lägga ett stopp för att skydda de ­anställda, och vi kommer inte att tveka i framtiden heller.